Bild...
Det blev en ny bild till CV:t för några dagar sedan. Jag tänkte att ni skulle få se hur den blev. Så får ni ett ansikte till rösten. /A
Det första...
Detta är det första inlägget som jag faktiskt skriver i den här bloggen. Åh... Jo, det allra första förstås också. Okej, detta blir det andra. Jag hoppas kunna fortsätta beröra och prata om angelägna ämnen och jag hoppas att du inte kommer glömma mig. Kanske kommer våra vägar skiljas här, kanske kommer de inte.
/A
Internationella kvinnodagen
Idag är det internationella kvinnodagen och det är förstås både bra och dåligt... Bra, för att kvinnor över hela världen måste få bättre villkor, till utbildning, hälsa, frihet och jobbmöjligheter. Visste du att kl 15.52 börjar kvinnor jobba "gratis"?Med det menar jag att löneskillnaderna är så stora mellan män och kvinnor att en kvinna som gör samma jobb som en man inte får betalt för den sista timme på jobbet. Generellt sett.
Det är tragiskt att kvinnor måste ha en speciell dag såhär men sen till att utnyttja den! Prata om ojämställdheten, köp inte bara blommor för att belöna en kvinna. Det fungerar inte att köpa sig fri från ansvar med det. Det är bara nedsättande.
Texten nedan är skriven av min vän. Ta till er!
/Acro
Det är tragiskt att kvinnor måste ha en speciell dag såhär men sen till att utnyttja den! Prata om ojämställdheten, köp inte bara blommor för att belöna en kvinna. Det fungerar inte att köpa sig fri från ansvar med det. Det är bara nedsättande.
Texten nedan är skriven av min vän. Ta till er!
/Acro
Gratulera mig inte!
Det är internationella kvinnodagen idag och min timeline börjar redan fyllas med konstiga uppdateringar om tjejer som ska få presenter, killar som ska "offra sig" genom hushållssysslor och annan skit. SKÄRP ER! Jag har inget emot spontana presenter eller killar som städar, men det är inte det den här dagen handlar om. Internationella kvinnodagen ska uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Det vill säga att kvinnor generellt är underordnade män, att samhället är fullt av dumma normer och att vi behöver göra något åt det.
Så ta lite jävla ansvar. Tänk större! Inte bara idag, utan alla dagar på året. Börja med att inse följande: Ytterst få saker är "kvinnliga" respektive "manliga", resten är resultat av kultur och miljö. Hur bemöter du kvinnor respektive män? Hur bemöter du barn? Även om du tycker att majoriteten gör på ett visst sätt så tänk på hur det känns att vara i minoritet.
Är det kul att vara fem år, gå på dagis och höra att du som kille är konstig eftersom du har rosa galonbyxor? Är det kul att vara tolv år, gå i skolan och höra att du som tjej är konstig eftersom du spelar Minecraft? Är det kul att vara 30 år, jobba på telefonsupport och få frågan; "hörru finns det nån kille där som kan teknik?" direkt efter att du sagt "hej"? Är det kul att generellt tjäna mindre pengar än någon annan som gör samma sak, och detta pga kön och inte pga kompetens? Nej det är inte så jävla kul.
Det är kvinnligt att föda barn. Det är inte kvinnligt att gilla allt som är rosa. Att så många tjejer gillar färgen rosa är för att de programmeras till det av människor runtomkring dem. Det är inte heller kvinnligt att städa, det är en gammal förlegad tradition. På samma sätt är det inte manligt att t ex gilla färgen blått eller vara bra på teknik, det är något man lär sig.
Så oavsett om det gäller att laga mat, diska, köra bil, byta däck, spela datorspel, sy sina egna kläder, vara styrelseordförande, sporta, sminka sig, skjuta AK5:a, dansa balett eller hänge sig åt att studera färgen rosas långa historia som manlig färg fram till tidigt 1900-tal, så är det alltid ett INDIVIDUELLT intresse och inget som har med det som finns mellan benen att göra. Och till er som lever i någon sorts heterosexuell parrelation: Jag hoppas verkligen att ni delar upp de tråkiga sysslorna rättvist mellan varandra, och att ingen "offrar sig" dagen till ära.
Slut på meddelandet.
Så ta lite jävla ansvar. Tänk större! Inte bara idag, utan alla dagar på året. Börja med att inse följande: Ytterst få saker är "kvinnliga" respektive "manliga", resten är resultat av kultur och miljö. Hur bemöter du kvinnor respektive män? Hur bemöter du barn? Även om du tycker att majoriteten gör på ett visst sätt så tänk på hur det känns att vara i minoritet.
Är det kul att vara fem år, gå på dagis och höra att du som kille är konstig eftersom du har rosa galonbyxor? Är det kul att vara tolv år, gå i skolan och höra att du som tjej är konstig eftersom du spelar Minecraft? Är det kul att vara 30 år, jobba på telefonsupport och få frågan; "hörru finns det nån kille där som kan teknik?" direkt efter att du sagt "hej"? Är det kul att generellt tjäna mindre pengar än någon annan som gör samma sak, och detta pga kön och inte pga kompetens? Nej det är inte så jävla kul.
Det är kvinnligt att föda barn. Det är inte kvinnligt att gilla allt som är rosa. Att så många tjejer gillar färgen rosa är för att de programmeras till det av människor runtomkring dem. Det är inte heller kvinnligt att städa, det är en gammal förlegad tradition. På samma sätt är det inte manligt att t ex gilla färgen blått eller vara bra på teknik, det är något man lär sig.
Så oavsett om det gäller att laga mat, diska, köra bil, byta däck, spela datorspel, sy sina egna kläder, vara styrelseordförande, sporta, sminka sig, skjuta AK5:a, dansa balett eller hänge sig åt att studera färgen rosas långa historia som manlig färg fram till tidigt 1900-tal, så är det alltid ett INDIVIDUELLT intresse och inget som har med det som finns mellan benen att göra. Och till er som lever i någon sorts heterosexuell parrelation: Jag hoppas verkligen att ni delar upp de tråkiga sysslorna rättvist mellan varandra, och att ingen "offrar sig" dagen till ära.
Slut på meddelandet.
De som inte håller med mig...
Jag har skrivit och skrivit och argumenterat för en och samma sak: Ett jämställt samhälle. Jag har gett exempel från verkligheten, berättat om forskning och olika undersökningar. Jagh ar berättat om olika begrepp och hur de används och allt har utgått från mitt perspektiv. Allt ni läst har varit saker som jag har tyckt. Därför tänkte jag i detta nummer vända på kakan. Jag har fått en hel del kommentarer från er läsare, de flesta håller med mig men en del tycker att jag har fel. Detta nummer är dedikerat till dem och här tänker jag låta dem göra sin röst hörd. Allt som skrivs här under är direkt taget från de kommentarer jag har fått.
Med hen: Uppväxten blir en stor lögn
Det här med "hen" är ju bara för hemskt! Finns dagis där fröknarna inte säger han eller hon, hur ska då barnen kunna identifiera sig med sitt eget kön? Vad händer om en tjej och tjej blir kära och inte vet om att de inte är lika och kan ex inte få egna barn, tänk vad hemskt att få reda på en sådan sak att man inte fått veta varför man inte fått det berättat för en att man inte kan få barn om man är av samma kön, uppväxten blir ju som en stor lögn. Och att det är mer jämställd, så i helvete heller. Ska vi printa in skit i barnens huvud bara för att det är mer "jämställt" att bli identifierade som samma kön när det inte alls är så. Pah!!Och det med jämställdhet, visst löner osv kan väl vara lika men när det kommer till det här med att män är modiga och kvinnor rädda. Saken är den att männen är starkare än kvinnor generellt, och går ner i vikt snabbare för att kvinnor inte ska se ut som pinnar utan ha hull för att kunna föda barn. Och så har det varit sedan många hundratusen år tillbaka, varför försöka sig på en evolution som inte är möjlig? Och att kvinnor ska vara rädda låter som nån propaganda skit från början av 1900-talet när de hade ett annat synsätt än vad vi har idag.
Könen är olika!
Tjejer och killar, kvinnor och män är inte lika. Och kommer aldrig vara. Och att S.s har en markering vilket kön man är spelar väll ingen roll? Alltså förstår inte problemet. x)
Genusdiskussionen har gått för långt!
Är det verkligen så illa att kvinnor och män är olika? Jag tycker att den här genusdiskussionen har gått för långt. Det finns skillnader och dessa finns av en anledning.
Lika text, olika kön och olika värderade...
Nu vet ni vad dualism och dikotomi innebär. För ni läste väl förra numret? Där berättade jag om uppdelningen av könen i två, kvinnligt och manligt och sedan hur man värderade dem olika, att manligt är bättre än kvinnligt. De flesta höll med mig i fråga om uppdelningen i alla fall, att samhället idag, liksom vi gjort väldigt länge, delar upp kön i två olika delar. Män är si och kvinnor är så.
Idag ska jag prata om värderingen. Det att vi värderar kön olika. Det ena är mer värt eller är bättre än det andra. Det är inte alltid männen som är bättre på något men det är ofta så att det män är bra på är mer värt. Tänk själv: Kvinnor anses som bättre på att ta hand om barn men om man jämför att ta hand om barn med att t.ex fixa tekniska saker eller utföra tunga arbeten så är det inte speciellt intressant att passa barn.
Det varierar också hur du presenterar dig. Klas eller Klara, Erik eller Erika gör att folk bedömer dig olika. Det finns en undersökning som gick ut på att lärarstudenter fick läsa en artikel där en direktör uttalade sig om svensklärarutbildningen. Den enda skillnaden mellan de två artiklarna var att den ena handlade om byrådirektör Ingvar Lind, Den andra om byrådirektör Ingvor Lind.
Och varför är det här intressant? Jo, forskarna kontrollerade vilka omdömen de här påhittade personerna fick av personerna som läste. Försökspersonerna fick ge 1-6 poäng till Ingvar/Ingvor för olika egenskaper:
Trovärdig <---> Inte trovärdig
Nonchalant <---> Inte nonchalant
Kompetent <---> Inte kompetent
Mänsklig <----> Inte mänskligt
Ingvor först då... Ingvor var mer mänsklig än Ingvar. Hon fick 3,3 poäng i mänsklighet gentemot Ingvars 2,7 poäng. Dock kan man se att männen som svarade på enkäten tyckte Ingvar var mer mänsklig ovh kvinnorna tyckte Ingvor var det. Det var helt enkelt så att man tyckte sitt eget kön var mest mänskligt. Och mänsklig är ju bra...
Ingvar då? Hur var han? JOHO! Ingvar är kompetent och trovärdig!
Idag ska jag prata om värderingen. Det att vi värderar kön olika. Det ena är mer värt eller är bättre än det andra. Det är inte alltid männen som är bättre på något men det är ofta så att det män är bra på är mer värt. Tänk själv: Kvinnor anses som bättre på att ta hand om barn men om man jämför att ta hand om barn med att t.ex fixa tekniska saker eller utföra tunga arbeten så är det inte speciellt intressant att passa barn.
Det varierar också hur du presenterar dig. Klas eller Klara, Erik eller Erika gör att folk bedömer dig olika. Det finns en undersökning som gick ut på att lärarstudenter fick läsa en artikel där en direktör uttalade sig om svensklärarutbildningen. Den enda skillnaden mellan de två artiklarna var att den ena handlade om byrådirektör Ingvar Lind, Den andra om byrådirektör Ingvor Lind.
Och varför är det här intressant? Jo, forskarna kontrollerade vilka omdömen de här påhittade personerna fick av personerna som läste. Försökspersonerna fick ge 1-6 poäng till Ingvar/Ingvor för olika egenskaper:
Trovärdig <---> Inte trovärdig
Nonchalant <---> Inte nonchalant
Kompetent <---> Inte kompetent
Mänsklig <----> Inte mänskligt
Ingvor först då... Ingvor var mer mänsklig än Ingvar. Hon fick 3,3 poäng i mänsklighet gentemot Ingvars 2,7 poäng. Dock kan man se att männen som svarade på enkäten tyckte Ingvar var mer mänsklig ovh kvinnorna tyckte Ingvor var det. Det var helt enkelt så att man tyckte sitt eget kön var mest mänskligt. Och mänsklig är ju bra...
Ingvar då? Hur var han? JOHO! Ingvar är kompetent och trovärdig!
Såhär ser tabellen ut: Ingvar - Ingvor
Trovärdig......4,7 - 3,4 | 4,9 - 3,4 | 4,4 - 3,5
Nonchalant....2,5 - 2,5 | 2,6 - 2,4 | 2,7 - 2,3
Mänsklig.......2,7 - 3,3 | 2,9 - 2,7 | 3,2 - 3,8
Kompetent....3,9 - 3,3 | 4,3 - 3,0 | 3,7 - 3,3
Den första kolumnen handlar om det totala resultatet, den i mitten är männens svar och den till höger hur kvinnorna svarade.
Trovärdig......4,7 - 3,4 | 4,9 - 3,4 | 4,4 - 3,5
Nonchalant....2,5 - 2,5 | 2,6 - 2,4 | 2,7 - 2,3
Mänsklig.......2,7 - 3,3 | 2,9 - 2,7 | 3,2 - 3,8
Kompetent....3,9 - 3,3 | 4,3 - 3,0 | 3,7 - 3,3
Den första kolumnen handlar om det totala resultatet, den i mitten är männens svar och den till höger hur kvinnorna svarade.
I tabellen här ovan kan man se tydliga skillnader när det kommer till att bedöma om personen som skrev uttalandet var kompetent och trovärdig, oavsett om det var män eller kvinnor som fick läsa de olika breven. Man kan utläsa att männen gav Ingvar hela 4,9 poäng i trovärdighet medan Ingvor fick ynka 3,4 poäng. Det skiljer alltså hela 1,5 poäng mellan ett A och ett O på ett papper, beroende på om man tror texten skrivits av en man eller kvinna! Männen tycker också att Ingvar är 1,3 poäng mer kompetent än vad Ingvor är enbart genom en A4 text.
De kvinnor som deltog i undersökningen håller med männen till stor del, de anser att Ingvar är mer kompetent och trovärdig men där är skillnaderna inte fullt lika stora, där skiljer det bara 1,1 poäng i trovärdighet och 0,4 poäng i kompetens. Kvinnorna tror en smula mer på Ingvor än vad männen gör och misstror Ingvar lite mer än vad männen gör, de går en smal mellanväg.
Anledningen till att jag tar upp den här undersökningen är att jag tycker det tydligt visar vilka förväntningar och idéer vi har skapat oss om hur män och kvinnor ska vara.
Samtidigt inser jag att detta är en liten undersökning som har en ganska snäv inriktning. Den här undersökningen är inte allmängiltig i samhället men den ger en indikation på hur vi tänker.
De som deltog i undersökningen var svensklärarstudenter, precis som jag, och de värderingar jag mött bland mina kurskamrater har varit mycket framåtskridande och har tydligt tagit avstånd från ojämställdhet men trots detta så hamnar ändå lärarstudenterna i sina nedärvda fördomar. Fördomar som säger att Ingvar är 1,5 poäng trovärdigare än Ingvor bara för att han har en snopp...
Källa: Einarsson Jan & Hultman Tor G., God morgon pojkar och flickor, 2001, Studentlitteratur
De kvinnor som deltog i undersökningen håller med männen till stor del, de anser att Ingvar är mer kompetent och trovärdig men där är skillnaderna inte fullt lika stora, där skiljer det bara 1,1 poäng i trovärdighet och 0,4 poäng i kompetens. Kvinnorna tror en smula mer på Ingvor än vad männen gör och misstror Ingvar lite mer än vad männen gör, de går en smal mellanväg.
Anledningen till att jag tar upp den här undersökningen är att jag tycker det tydligt visar vilka förväntningar och idéer vi har skapat oss om hur män och kvinnor ska vara.
Samtidigt inser jag att detta är en liten undersökning som har en ganska snäv inriktning. Den här undersökningen är inte allmängiltig i samhället men den ger en indikation på hur vi tänker.
De som deltog i undersökningen var svensklärarstudenter, precis som jag, och de värderingar jag mött bland mina kurskamrater har varit mycket framåtskridande och har tydligt tagit avstånd från ojämställdhet men trots detta så hamnar ändå lärarstudenterna i sina nedärvda fördomar. Fördomar som säger att Ingvar är 1,5 poäng trovärdigare än Ingvor bara för att han har en snopp...
Källa: Einarsson Jan & Hultman Tor G., God morgon pojkar och flickor, 2001, Studentlitteratur
Ska skillnader finnas?
Spelar könskillnaderna någon roll?
Tack för att du fortsätter läsa min tidning. Jag är så glad att du tar dig tid att lyssna på mina ideer och tankar. Med både min klubb "Boys & Girls" och den här tidningen har jag väckt debatt och reaktioner hos många här på stallet.se. De flesta har varit positiva till tidningen och klubben och tyckt att det varit intressant, lärorikt och viktigt att läsa om. Sen har jag också mött andra kommentarer, alla uttryckta på ett respektfullt sätt, om att det inte finns några skillnader mellan könen eller att de skillnader som finns mellan könen är för att de olika könen ska vara så. Som svar på detta tänkte jag nu förklara två viktiga begrepp inom genusvetenskap.
Dualism
Det här är något som de flesta som har kommenterat och ifrågasatt mig ändå kan hålla med om. Det är de som hävdar att det finns skillnader mellan könen. Män är si och kvinnor är så. Män är yang och kvinnor är yin. Kvinnor är gula, män är gröna. Det finns ingen värdering eller rangordning emellan könen, det ena är inte bättre än det andra, de är bara olika. Dualism står för en delning, könen är uppdelade, de är olika. Könen är uppdelade i två grupper, män och kvinnor. Jag kan ta det här. Jag är inte glad över dualismen, att kön på något sätt bestämmer egenskaper men visst, till viss del skulle jag kunna acceptera att det skulle kunna vara på det viset. Om bara inte "dikotomi" fanns...
Dikotomi
Vad är då dikotomi? Jo, det är en värdering. Dualismen delar könen i två och det i sig är ju tråkigt men inte direkt dåligt. Det dåliga är att samhället inte nöjer sig med att bara dela på könen, det värderar dem också olika. Vi ger män förstaplatsen och kvinnor andra platsen. Vi (Ja, du och jag också, omedvetet eller medvetet) värderar ofta manliga egenskaper högre än kvinnliga. Yang är bättre än Yin, Grön är bättre än Gul, Si är bättre än Så. Vi har kommit överens om att män är modiga och kvinnor rädda, och det är bättre att vara modig än rädd. Vi har bestämt att män är bestämda och kvinnor är veliga och det är bättre att vara bestämd... Du förstår hur jag menar va? Dikotomin rangordnar alltså könen och sätter upp mannen högst upp på prispallen och kvinnan nedanför. Dikotomin bestämmer vilket kön som är mest värt. Det är det här jag ALDRIG kan acceptera! Dualismen är ett irriterande myggbett i jämförelsen med dikotomin, värderingen vi alla lägger i att manliga egenskaper är bättre än kvinnliga.
Upprörda läsare och skostorlek 38!
Expressen hade en artikel om att ordet "hen" har kommit in i NE, nationalencyklopedin, som ett eget ord. Jag tycker det är bra. Det ger de som vill använda det ett alternativ. Jag kommer aldrig tvinga någon annan att säga så, jag gör det inte ens själv men jag tycker om att ha möjligheten om jag vill.
Nåväl, jag läste sedan i kommentatorsfältet nedanför och blev förvånad. Det var fruktansvärt många som var VANSINNIGT upprörda över det lilla ordet! De klagade om att nu hade väl ändå jämställdheten gått för långt! Får man inte ha ett kön och så vidare. Jag hoppas att ni som läst den här tidningen har förstått att det inte är syftet med jämställdhet. Vi är inte androgyna, vi har ett biologiskt kön, helt enkelt hur vi ser ut mellan benen (oftast, det finns undantag där också) men samhälllet har gjort så mycket mer av kön än det är. Helt enkelt delat oss och värderat oss.
Jag tänker att de som tycker jämställdhet har gått för långt har storlek 38 i skor. "Va?" säger ni då. Hehe... Men jag tänker såhär: Tänk er om man BARA gjorde skor i storlek 38. Bra va? Jo, jättebra för de som har storlek 38. Kanske okej för de som har storlek 37 och 39 också. Men sen börjar det bli jobbigt. Vi med storlek 35, 36, 40 och 42 då? Vi får kämpa, höja våra röster och säga att "DE HÄR SKORNA PASSAR INTE OSS! ÄNDRA!" De med storlek 38 förstår ingenting, "Vad är det för fel på de här skorna? De är ju jättebra?" och så börjar vi förklara... På samma sätt känner jag ibland när jag förklarar hur jag upplever att folks idéer om mitt kön inte passar mig. De säger "Men titta, det är ju utmärkt att vara vänlig, hjälpsam och vårdande, en utmärkt kvinna med storlek 38" och jag spjärnar emot, jag har ju storlek 36, är vild, smutsig och högljudd...
Tack för att ni läste!
Nåväl, jag läste sedan i kommentatorsfältet nedanför och blev förvånad. Det var fruktansvärt många som var VANSINNIGT upprörda över det lilla ordet! De klagade om att nu hade väl ändå jämställdheten gått för långt! Får man inte ha ett kön och så vidare. Jag hoppas att ni som läst den här tidningen har förstått att det inte är syftet med jämställdhet. Vi är inte androgyna, vi har ett biologiskt kön, helt enkelt hur vi ser ut mellan benen (oftast, det finns undantag där också) men samhälllet har gjort så mycket mer av kön än det är. Helt enkelt delat oss och värderat oss.
Jag tänker att de som tycker jämställdhet har gått för långt har storlek 38 i skor. "Va?" säger ni då. Hehe... Men jag tänker såhär: Tänk er om man BARA gjorde skor i storlek 38. Bra va? Jo, jättebra för de som har storlek 38. Kanske okej för de som har storlek 37 och 39 också. Men sen börjar det bli jobbigt. Vi med storlek 35, 36, 40 och 42 då? Vi får kämpa, höja våra röster och säga att "DE HÄR SKORNA PASSAR INTE OSS! ÄNDRA!" De med storlek 38 förstår ingenting, "Vad är det för fel på de här skorna? De är ju jättebra?" och så börjar vi förklara... På samma sätt känner jag ibland när jag förklarar hur jag upplever att folks idéer om mitt kön inte passar mig. De säger "Men titta, det är ju utmärkt att vara vänlig, hjälpsam och vårdande, en utmärkt kvinna med storlek 38" och jag spjärnar emot, jag har ju storlek 36, är vild, smutsig och högljudd...
Tack för att ni läste!
Om en hundvalp...
Jag pratar och jag pratar. Ett evigt tjat om kön, kön, kön! Och ibland lite genus. Ni har vid det här laget förstått att jag tycker det är en viktig fråga. Men varför? Jo, se det såhär:
Du köper en hundvalp. Söt, glad och stora mörka ögon. Nu kan du välja. Antingen pratar du snällt med den, du berömmer den då den gör något bra och markerar vänligt men bestämt när den kissar på mattan. Din hundvalp får lära sig att inte dra i kopplet och att du inte tycker om när den hoppar på främmande som kommer på besök. När ni är ute så skäller den inte på andra hundar och människor ni passerar. Gratulerar. Din hund är en lugn och snäll hund.
Men.
Samma valp men hos en annan person. Det är högljutt i hemmet, TV står på. Husse och matte skriker på varandra och emellanåt också på valpen. Det är ingen som berömmer den när den gör något bra. Promenaderna är korta, hastiga, ständiga ryck i kopplet. Valpen är stressad, skäller för allt den ser, oväntade bilar, barn, andra hundar. Ensam hemma om dagen, skäller i hallen, kissar på mattan. Husse blir arg, en smäll på nosen, skäller mer, är olycklig, stressad och rädd. En dag biter valpen någon.
Varför berättar jag det här? För det här illustrerar så väl vad jag menar när jag säger att vi gör kön. Ingen av er som läser det här skulle kunna påstå att det är hundens fel. Det är husse och mattes fel, det är de som behandlar hunden så att den utvecklas på ett visst sätt, åt ena eller andra hållet.
Så gör vi med våra barn. Så gör vi med varandra.
Om ett barn får höra att det inte ska gråta, du ska vara tuff, det där är väl inget att sjåpa sig över så blir barnet också så. Det försöker att vara tufft, att inte bry sig om smuts och lera, ett skrubbsår, vad är väl det? Jag är tuff och cool, jag bryr mig inte om sådant. Jag ska klättra högre än dig för jag är cool och tuff…
Om ett barn får höra att akta så du inte smutsar ner dig! Kära barn, var lite försiktig, du kan bli blöt! Är det inte roligt att sitta här med mig och pyssla? Ska vi inte gå och klappa på kaninerna? Ja, jag vet, det är blött där. Det är bäst att gå försiktigt. Och man måste vara tyst, annars blir kaninerna rädda. De ska få mat av mig, jag ska ta hand om dem. Jag har gjort en liten jacka så den inte ska frysa för det är inte bra att frysa och vara smutsig…
Vad händer tror du? Du kan hävda att du inte bli påverkad av det men det stämmer nog inte. Det finns överallt omkring oss. I skolan, i familjen, Tv och tidningar visar upp det, mode, politiker… Alla säger det utan att vara medvetna om det.
Inte tänker jag på att jag är ojämställd då jag berömmer min brorsdotters teckning med orden att ”det var fint ritat” men jag påverkar henne. Jag berömmer undermedvetet de sidor av henne som anses passa för en flicka. För en gång var jag en flicka och fick veta att det är så man får beröm om man är en flicka. Så går det runt och systemet med att separera män och kvinnor fortsätter och fortsätter…
Du köper en hundvalp. Söt, glad och stora mörka ögon. Nu kan du välja. Antingen pratar du snällt med den, du berömmer den då den gör något bra och markerar vänligt men bestämt när den kissar på mattan. Din hundvalp får lära sig att inte dra i kopplet och att du inte tycker om när den hoppar på främmande som kommer på besök. När ni är ute så skäller den inte på andra hundar och människor ni passerar. Gratulerar. Din hund är en lugn och snäll hund.
Men.
Samma valp men hos en annan person. Det är högljutt i hemmet, TV står på. Husse och matte skriker på varandra och emellanåt också på valpen. Det är ingen som berömmer den när den gör något bra. Promenaderna är korta, hastiga, ständiga ryck i kopplet. Valpen är stressad, skäller för allt den ser, oväntade bilar, barn, andra hundar. Ensam hemma om dagen, skäller i hallen, kissar på mattan. Husse blir arg, en smäll på nosen, skäller mer, är olycklig, stressad och rädd. En dag biter valpen någon.
Varför berättar jag det här? För det här illustrerar så väl vad jag menar när jag säger att vi gör kön. Ingen av er som läser det här skulle kunna påstå att det är hundens fel. Det är husse och mattes fel, det är de som behandlar hunden så att den utvecklas på ett visst sätt, åt ena eller andra hållet.
Så gör vi med våra barn. Så gör vi med varandra.
Om ett barn får höra att det inte ska gråta, du ska vara tuff, det där är väl inget att sjåpa sig över så blir barnet också så. Det försöker att vara tufft, att inte bry sig om smuts och lera, ett skrubbsår, vad är väl det? Jag är tuff och cool, jag bryr mig inte om sådant. Jag ska klättra högre än dig för jag är cool och tuff…
Om ett barn får höra att akta så du inte smutsar ner dig! Kära barn, var lite försiktig, du kan bli blöt! Är det inte roligt att sitta här med mig och pyssla? Ska vi inte gå och klappa på kaninerna? Ja, jag vet, det är blött där. Det är bäst att gå försiktigt. Och man måste vara tyst, annars blir kaninerna rädda. De ska få mat av mig, jag ska ta hand om dem. Jag har gjort en liten jacka så den inte ska frysa för det är inte bra att frysa och vara smutsig…
Vad händer tror du? Du kan hävda att du inte bli påverkad av det men det stämmer nog inte. Det finns överallt omkring oss. I skolan, i familjen, Tv och tidningar visar upp det, mode, politiker… Alla säger det utan att vara medvetna om det.
Inte tänker jag på att jag är ojämställd då jag berömmer min brorsdotters teckning med orden att ”det var fint ritat” men jag påverkar henne. Jag berömmer undermedvetet de sidor av henne som anses passa för en flicka. För en gång var jag en flicka och fick veta att det är så man får beröm om man är en flicka. Så går det runt och systemet med att separera män och kvinnor fortsätter och fortsätter…
Jag fick nyligen en jättebra bok av min lärare, Margareta Svahn som jag måste få tipsa om. Den heter "Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen." och handlar om hur vi använder svärord mot varandra. Precis som titeln antyder så använder man inte samma svärord till alla utan beroende på vad för kön den omtalade har, väljer man olika svärord. En väldigt intressant bok som ni kommer få höra mer om i ett annat nummer!
Titel: Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen -Skällsord, stereotyper och könskonstruktioner
författare: Margareta Svahn
Utgiven: 1999 på Carlssons förlag.
Om du har några kommentarer, åsikter eller tankar kring det här tidningsnumret, kring ämnet eller något annat så lämna ett spår.
/Acro
I skolan: pojke eller flicka?
Tjejer - Killar
7 min - 14 min
= lika i skolan?
Behöver jag förklara varför det här är intressant? Jag tror inte det. Jag tror du vet. Du har det på känn instinktivt. Det sitter där i bakhuvudet. Du vet. Det var aldrig jämställt. Flickor och pojkar behandlades aldrig helt lika.
Ja, jag hävdar att den svenska skolan inte är jämställd och jag är inte ensam. Det finns undersökningar som visar på något som inom lärarkretsar kallas för 2/3-principen. Det ser nämligen ut såhär: Läraren pratar 2/3 av tiden i klassrummet. Den resterande tredjedelen är uppdelad så att pojkarna pratar 2/3 av tiden och flickorna 1/3. Om man gör om det till 60 minuter blir det så att läraren pratar 40 minuter, pojkarna pratar 14 minuter och flickorna pratar i 7 minuter. Att läraren pratar mest är kanske inte så konstigt men att pojkarna pratar så mycket då? Vad betyder det? Är det kanske så att flickorna har fått lära sig att vara tyst och inte avbryta? Har pojkarna aldrig mött speciellt mycket protester när de högljutt krävt sin plats hemma, på dagis och tidigare under skolgången?
Du måste också förstå att det här är kanske inte så det ser ut i din klass. I din klass kanske det är tjejerna som pratar rakt ut och killarna som är tysta. Kanske är det många fler tjejer eller så pratar ni precis lika mycket. Men när man har undersökt massor av skolor och klasser har man kommit fram till den här fördelningen. I en klass med lika många tjejer som killar så pratar killarna i 14 minuter när tjejerna pratar i 7.
Men varför? Vad kan man göra åt det? Har någon försökt göra det rättvist?
Ja, det finns en forskare som heter Gunilla Molloy som har gjort försök att se till att pojkar och flickor talar lika mycket i hennes klassrum. Vad hon gjorde var att hon turades om, varannan gång fick en pojke frågan, varannan gång fick en flicka frågan. Allt för att dela på talrummet i klassen.
Vad tror ni hände?
Jo, såhär var resultatet: Pojkarna tog till tekniker för att få prata mer. Om Molloy frågade ”Valdemar, vad heter huvudstaden i Frankrike?” och Valdemar inte visste svaret, då kunde han säga såhär: ”Asså… Jag vet inte, Amen Pelle, Vet du det eller?” och Pelle fortsätter då: ”Ah… Nä, nä, jag vet inte. Men Mikael, han vet. Du! Micke!” och så svarade Micke… Pojkarna behöll alltså ordet och skickade runt det mellan sig. På så sätt fick de ändå prata länge.
Dessutom blev de sura och irriterade. De klagade på att Molloy var orättvis och att tjejerna fick prata så himla mycket. Det gick så långt som att tjejerna kom fram till Molloy och bad henne sluta med sitt experiment. Tjejerna tyckte det var så jobbigt att killarna var sura och griniga på dem. Tjejerna föredrog att inte få säga så mycket i klassrummet om alternativet var griniga killkompisar.
Hur tycker du det låter? ”Okej, jag håller käften om du slutar vara så tjurig.” var dealen som gjordes. Det var alltså viktigare för de unga tjejerna att få bekräftelse från sina killkompisar än att få yttra sig i klassrummet på lika villkor.
Som lärare är det viktigt att ta sitt ansvar i den här frågan. När jag är färdigutbildad och kommer ut ska jag göra mitt yttersta för att alla ska få komma till tals.
Ja, jag hävdar att den svenska skolan inte är jämställd och jag är inte ensam. Det finns undersökningar som visar på något som inom lärarkretsar kallas för 2/3-principen. Det ser nämligen ut såhär: Läraren pratar 2/3 av tiden i klassrummet. Den resterande tredjedelen är uppdelad så att pojkarna pratar 2/3 av tiden och flickorna 1/3. Om man gör om det till 60 minuter blir det så att läraren pratar 40 minuter, pojkarna pratar 14 minuter och flickorna pratar i 7 minuter. Att läraren pratar mest är kanske inte så konstigt men att pojkarna pratar så mycket då? Vad betyder det? Är det kanske så att flickorna har fått lära sig att vara tyst och inte avbryta? Har pojkarna aldrig mött speciellt mycket protester när de högljutt krävt sin plats hemma, på dagis och tidigare under skolgången?
Du måste också förstå att det här är kanske inte så det ser ut i din klass. I din klass kanske det är tjejerna som pratar rakt ut och killarna som är tysta. Kanske är det många fler tjejer eller så pratar ni precis lika mycket. Men när man har undersökt massor av skolor och klasser har man kommit fram till den här fördelningen. I en klass med lika många tjejer som killar så pratar killarna i 14 minuter när tjejerna pratar i 7.
Men varför? Vad kan man göra åt det? Har någon försökt göra det rättvist?
Ja, det finns en forskare som heter Gunilla Molloy som har gjort försök att se till att pojkar och flickor talar lika mycket i hennes klassrum. Vad hon gjorde var att hon turades om, varannan gång fick en pojke frågan, varannan gång fick en flicka frågan. Allt för att dela på talrummet i klassen.
Vad tror ni hände?
Jo, såhär var resultatet: Pojkarna tog till tekniker för att få prata mer. Om Molloy frågade ”Valdemar, vad heter huvudstaden i Frankrike?” och Valdemar inte visste svaret, då kunde han säga såhär: ”Asså… Jag vet inte, Amen Pelle, Vet du det eller?” och Pelle fortsätter då: ”Ah… Nä, nä, jag vet inte. Men Mikael, han vet. Du! Micke!” och så svarade Micke… Pojkarna behöll alltså ordet och skickade runt det mellan sig. På så sätt fick de ändå prata länge.
Dessutom blev de sura och irriterade. De klagade på att Molloy var orättvis och att tjejerna fick prata så himla mycket. Det gick så långt som att tjejerna kom fram till Molloy och bad henne sluta med sitt experiment. Tjejerna tyckte det var så jobbigt att killarna var sura och griniga på dem. Tjejerna föredrog att inte få säga så mycket i klassrummet om alternativet var griniga killkompisar.
Hur tycker du det låter? ”Okej, jag håller käften om du slutar vara så tjurig.” var dealen som gjordes. Det var alltså viktigare för de unga tjejerna att få bekräftelse från sina killkompisar än att få yttra sig i klassrummet på lika villkor.
Som lärare är det viktigt att ta sitt ansvar i den här frågan. När jag är färdigutbildad och kommer ut ska jag göra mitt yttersta för att alla ska få komma till tals.
Igår var det internationella kvinnodagen. En dag hoppas jag att ingen sådan dag behövs. En dag hoppas jag att alla 365 dagar som finns på ett år tillhör alla människor.
Tack för mig
/Acro
Tack för mig
/Acro
Källor:
Boken "Språk och kön" skriven av Edlund, Erson och Milles, s. 103
Tidningen "Krut" nummer 58, artikeln "Men killarna blir så sura på oss..." skriven av Gunilla Molloy
Kommentarer om förra numret:
du skriver verkligen jättebra! :'D det här är bra journalistik ^^ ser framemot kommande nummer (:
/Epica
Väldigt intressant att läsa. XD
/Ow
Har ni tänkt på det här? När man blir medlem så väljer ju man kön. Tjejen står och poserar medan killen står och tänker och ser cool ut?
/Melown
Att man måste nämna vilket kön man är, tycker jag är helt <.< S.s borde veta bättre! Du FÖRTJÄNAR att vara Crew!
/Babycake
A boy named Sofia...
Klas eller Sofia? Vad säger ett namn?
En pojke som heter Sofia? Varför döper jag ett tidningsnummer till det? Jo, det är en referens till en låt med Johnny Cash som heter ”A boy named Sue”. Låten handlar om hur jobbigt det har varit för en man som döptes till Sue av sin pappa, hur han blir retad och hånad var än han går och hur det tvingar honom att bli tuff och hård. Tillslut försonas han dock med fadern.
Kan en liten pojke döpas till Sofia? Nej, faktiskt inte. I Sverige idag är det inte tillåtet att ge sitt barn ett namn som avser det andra könet. Några få namn finns listade som könsneutrala och får ges till både pojkar och flickor. Det är namn som Kim, Lee, Robin, Cay, Jackie och Mika.
Traditionellt sett är dessa namn dock mansnamn som gradvis blivit mer och mer könsneutrala. Det är alltså inte så att man har hittat på nya namn som ska vara könsneutrala utan man har tagit pojknamn och gett dem till flickor och på så sätt har namnen blivit mer och mer könsneutrala.
I engelskan finns namn som Charity och Hope. Idag är de utpräglade kvinnonamn som ytterst få män bär. Från början var de dock efternamn som gick över till att bli mansnamn. Först därefter döptes kvinnor till det. Det innebär alltså att namn kan gå från att vara mansnamn >> neutrala namn >>kvinnonamn.
Är det ett problem då? Varför tar jag upp namn i en tidning som handlar om jämställdhet?
Ja, på sätt och vis är det ett problem. För här har vi ett exempel på hur mannens namn värderas högre än kvinnans namn. Om en tjej kallas t.ex. Molle eller Joppe som traditionellt är manliga smeknamn är det rätt coolt, en familj som döper sin dotter till Alex verkar hipp och i tiden, det hyllas. Man tycker det är bra att flickor får pojkklingande namn. Men tänk er den pojke som kallas Lisen eller Pella? Vad skulle du tänka? Du skulle fundera på vad för konstig anledning det kan finnas där bakom. Varför vill en kille kallas för Lisen? Vad skulle man säga om en nyfödd pojke får namnet Louise? Man skulle sucka åt föräldrarna som inte förstår vad de gör, vad de utsätter sitt barn för. A boy named Sue.
Kan en liten pojke döpas till Sofia? Nej, faktiskt inte. I Sverige idag är det inte tillåtet att ge sitt barn ett namn som avser det andra könet. Några få namn finns listade som könsneutrala och får ges till både pojkar och flickor. Det är namn som Kim, Lee, Robin, Cay, Jackie och Mika.
Traditionellt sett är dessa namn dock mansnamn som gradvis blivit mer och mer könsneutrala. Det är alltså inte så att man har hittat på nya namn som ska vara könsneutrala utan man har tagit pojknamn och gett dem till flickor och på så sätt har namnen blivit mer och mer könsneutrala.
I engelskan finns namn som Charity och Hope. Idag är de utpräglade kvinnonamn som ytterst få män bär. Från början var de dock efternamn som gick över till att bli mansnamn. Först därefter döptes kvinnor till det. Det innebär alltså att namn kan gå från att vara mansnamn >> neutrala namn >>kvinnonamn.
Är det ett problem då? Varför tar jag upp namn i en tidning som handlar om jämställdhet?
Ja, på sätt och vis är det ett problem. För här har vi ett exempel på hur mannens namn värderas högre än kvinnans namn. Om en tjej kallas t.ex. Molle eller Joppe som traditionellt är manliga smeknamn är det rätt coolt, en familj som döper sin dotter till Alex verkar hipp och i tiden, det hyllas. Man tycker det är bra att flickor får pojkklingande namn. Men tänk er den pojke som kallas Lisen eller Pella? Vad skulle du tänka? Du skulle fundera på vad för konstig anledning det kan finnas där bakom. Varför vill en kille kallas för Lisen? Vad skulle man säga om en nyfödd pojke får namnet Louise? Man skulle sucka åt föräldrarna som inte förstår vad de gör, vad de utsätter sitt barn för. A boy named Sue.
Det är hippt, coolt och uppmuntrat att ta sig ett killnamn och helt hopplöst, dumt och dömt till undergång att ta ett flicknamn. Där har ni värderingen vi lägger i namnen.
Förresten. Det finns en man i Sverige som har Sofia som sitt tilltalsnamn. Han har förmodligen i vuxen ålder valt att byta namn och då står det en fritt att välja förnamn ur alla kategorierna så länge du behåller ett av dina egna förnamn. Jag tror jag ska döpa om mig till Henrik Jenny Peter, eller vad säger ni?
/Acro
Lästips & källor:
Statistiska centralbyrån: Vill du ta reda på hur många män och kvinnor som har ditt namn? Använd länken eller gå in på SCB.se och klicka på ”namnsök”. http://www.scb.se/Pages/NameSearch____259432.aspx
Docent Eva Brylla: Hon har skrivit böcker och forskat om namngivning. Bland annat en artikel som heter just ”A boy named Sue”
Mina anteckningar från kursen "Språk och kön i teori och praktik", 2011-06-17
Förresten. Det finns en man i Sverige som har Sofia som sitt tilltalsnamn. Han har förmodligen i vuxen ålder valt att byta namn och då står det en fritt att välja förnamn ur alla kategorierna så länge du behåller ett av dina egna förnamn. Jag tror jag ska döpa om mig till Henrik Jenny Peter, eller vad säger ni?
/Acro
Lästips & källor:
Statistiska centralbyrån: Vill du ta reda på hur många män och kvinnor som har ditt namn? Använd länken eller gå in på SCB.se och klicka på ”namnsök”. http://www.scb.se/Pages/NameSearch____259432.aspx
Docent Eva Brylla: Hon har skrivit böcker och forskat om namngivning. Bland annat en artikel som heter just ”A boy named Sue”
Mina anteckningar från kursen "Språk och kön i teori och praktik", 2011-06-17
Genus och konstiga ord
Hej och välkommen till den här tidning. Jag hoppas ni kommer tycka det är intressant läsning och att ni vill prenumerera. Jag som skriver kallas här på stallet.se för Acro. Till min hjälp kommer jag av och till få in bidrag från andra medlemmar här på Stallet.se.
Varför har jag då startat den här tidningen? Vad är det som är mitt syfte, min drivkraft? Jo, jag brinner. Jag brinner för förändring. Jag vill dö i en värld där den första reflektionen inte är ”Ah… kille.” eller ”Mhm, tjej.” så fort vi möter någon ny. Jag önskar att det första som slår oss är ”Ja! En människa.” För att i alla fall nå en bit på vägen behöver vi prata om kön och hur det faktiskt ser ut i samhället. Därför finns den här tidningen.
Vad har jag för rätt att tala om sådant då? Ja… Jag har läst kurser i genusvetenskap på universitetet. Det betyder att jag har suttit och läst böcker och avhandlingar av folk som faktiskt gjort stora undersökningar och forskat i ämnet. Fast… Vad vet väl jag. Inte är jag någon expert, jag kanske bara vet lite mer än den vanliga Svensson vet.
Varför har jag då startat den här tidningen? Vad är det som är mitt syfte, min drivkraft? Jo, jag brinner. Jag brinner för förändring. Jag vill dö i en värld där den första reflektionen inte är ”Ah… kille.” eller ”Mhm, tjej.” så fort vi möter någon ny. Jag önskar att det första som slår oss är ”Ja! En människa.” För att i alla fall nå en bit på vägen behöver vi prata om kön och hur det faktiskt ser ut i samhället. Därför finns den här tidningen.
Vad har jag för rätt att tala om sådant då? Ja… Jag har läst kurser i genusvetenskap på universitetet. Det betyder att jag har suttit och läst böcker och avhandlingar av folk som faktiskt gjort stora undersökningar och forskat i ämnet. Fast… Vad vet väl jag. Inte är jag någon expert, jag kanske bara vet lite mer än den vanliga Svensson vet.
Vad är "genus"?
I det här första numret kommer jag ta upp lite olika ord som kommer återkomma i tidningen och som är viktiga att känna igen om man vill diskutera jämställdhet. Just ordet ”Jämställdhet” är ett av dem. Det innebär ”Jämlikhet mellan män och kvinnor/mellan könen”. Alltså behöver man aldrig lägga till ”män och kvinnor” bakom ordet jämställdhet. Det är lite som att säga ”Den vita snön är vit”, det räcker med en gång.
Kön: Hur kan det behöva förklaras? Jo, det är nämligen så att man måste skilja på biologiskt kön och socialt/kulturellt kön.
Biologiskt kön: Ja, vi har två kön, man och kvinna. Det är ingen som hävdar motsatsen. Med det biologiska könet menas alla de fysiska skillnaderna som finns. Ja, män är generellt starkare, kvinnor är ofta kortare och ingen hävdar motsatsen. Det är inte heller någon som försöker hävda att kvinnor minsann orkar bära lika mycket som män, generellt sett. Vi vet att det finns fysiska skillnader.
Socialt eller kulturellt kön: Här är det mer komplext. Här är det kön som vi skapar. Här finns det skillnader som vi skapar. Vi säjer till våra små barn att ”du som är pojke ska väl inte gråta!” och ”Inte går en så fin flicka som du och slåss!” och här skapar vi skillnader. Vi tittar på en kvinna och tycker att hon borde ta vara på sitt utseende bättre och hånar den man som vågar använda ansiktskräm, det är ju inte manligt. Det är det är sociala könet jag och många med mig är emot. Det är här vi skapar ett ojämställt samhälle.
Genus: Det är ett annat ord för socialt och kulturellt skapat kön. När man tyckte att folk inte riktigt förstod skillnaden mellan biologiskt och socialt kön så skapade man ordet genus. Det är samma sak som socialt kön. Genusvetenskap blir då ungefär ”Vetenskapen om hur påhittade könsskillnader påverkar människor och samhället"
Hen: Ja, som namnet på tidningen antyder är det ett annat ord för Han eller Hon. Istället för att säga ”Hon/Han tyckte du var snäll” kan man säga ”Hen tyckte du var snäll.” Det är för att inte lägga någon värdering i meningen. Man vill helt enkelt göra det oviktigt om personen i fråga var man eller kvinna. I finska språket har man bara ett ord för hon/han och det har aldrig varit något problem där, man har aldrig försökt hitta på ord för att skilja orden åt. Att använda hen är upp till var och en men det kommer mer och mer i svenska språket. Senast idag (2012-03-02) hörde jag på nyheterna om en tidning som ger ut ett nummer där ”Hen” har ersatt alla ”hon/han”
Kön: Hur kan det behöva förklaras? Jo, det är nämligen så att man måste skilja på biologiskt kön och socialt/kulturellt kön.
Biologiskt kön: Ja, vi har två kön, man och kvinna. Det är ingen som hävdar motsatsen. Med det biologiska könet menas alla de fysiska skillnaderna som finns. Ja, män är generellt starkare, kvinnor är ofta kortare och ingen hävdar motsatsen. Det är inte heller någon som försöker hävda att kvinnor minsann orkar bära lika mycket som män, generellt sett. Vi vet att det finns fysiska skillnader.
Socialt eller kulturellt kön: Här är det mer komplext. Här är det kön som vi skapar. Här finns det skillnader som vi skapar. Vi säjer till våra små barn att ”du som är pojke ska väl inte gråta!” och ”Inte går en så fin flicka som du och slåss!” och här skapar vi skillnader. Vi tittar på en kvinna och tycker att hon borde ta vara på sitt utseende bättre och hånar den man som vågar använda ansiktskräm, det är ju inte manligt. Det är det är sociala könet jag och många med mig är emot. Det är här vi skapar ett ojämställt samhälle.
Genus: Det är ett annat ord för socialt och kulturellt skapat kön. När man tyckte att folk inte riktigt förstod skillnaden mellan biologiskt och socialt kön så skapade man ordet genus. Det är samma sak som socialt kön. Genusvetenskap blir då ungefär ”Vetenskapen om hur påhittade könsskillnader påverkar människor och samhället"
Hen: Ja, som namnet på tidningen antyder är det ett annat ord för Han eller Hon. Istället för att säga ”Hon/Han tyckte du var snäll” kan man säga ”Hen tyckte du var snäll.” Det är för att inte lägga någon värdering i meningen. Man vill helt enkelt göra det oviktigt om personen i fråga var man eller kvinna. I finska språket har man bara ett ord för hon/han och det har aldrig varit något problem där, man har aldrig försökt hitta på ord för att skilja orden åt. Att använda hen är upp till var och en men det kommer mer och mer i svenska språket. Senast idag (2012-03-02) hörde jag på nyheterna om en tidning som ger ut ett nummer där ”Hen” har ersatt alla ”hon/han”
Tisdagsnovell
Tisdag. Tisdagtisdagtisdagtisdag. Tisdagar är tråkdagar. Må vara att alla hatar måndagar men det är ändå en känsla. Man vet att måndagar är tråkiga, helgen är slut och en till pissvecka börjar. Man förbereder sig på det. Redan söndagskvällen är deppig. Deppkväll. Måndagen kommer och den är precis lika tråkig som man föreställt sig. Släppa runt på sin kropp. Kväll, hem. Måndag är slut. Då. Då kommer den. Tisdagen. Som en tegelsten i nyllet träffas man av tisdagen. Man är inte beredd. Man tror att man klarat sig igenom tristessen fram tills tisdagsmorgonen väcker en med grått och kallt ljust. Oförberedd.
Tisdagsmorgon och tågförsening. Naturen vägrar släppa in människorna, den gömmer alla skatter bakom slask och lera. Varför ska vi få se något vackert? Det är tre minuter tills tåget är här. Ja, tre SL-minuter alltså. Man vill vara snygg. Man är dumsnygg. Jackan räcker knappt ner till midjan. Svart, kanske läder. Snålblåst rufsar håret. Ligger det bra eller är det ett lika hopplöst fall som alkisen på bänken borta vid bron?
Utsikten är enastående, fantastisk och gripande. Det är en busshållsplats. Slöstirrar på människorna som rinner av bussen. Gul toppluva. Smartsnygg. En halsduk virad upp till öronen. In vid den halsen kommer ingen vind. Hon smsar där hon går. Kliver genom slask i högskaftade kängor. Som sagt. Smartsnygg. Axelväskan dinglar lite. En hostning (ett skratt?) flyr mina läppar när hon går in i en stolpe. Smart-snygg-sms-dum. Hon faller inte, ser sig generat om, har någon sett? Jag har. Våra blickar möts kort, ser bort.
Fortfarande tre minuter. SL-minuter är för märkliga. Om allt i livet fungerade så hade man aldrig haft tidsbrist. Trampar på stället. Gympaskor. Har det läckt in? Går inte att säga, fötterna är för kalla. Läser förstrött reklamaffischen, försöker att inte titta. Skapar tomma ögon, skapar ögon som passar Pendlaren med stort P. De ser inget. Du kan dö framför dem och allt de ser är en ledig fönsterplats. Jag misslyckas, snurrar tillbaka och ser över spåret. Colaburk, fimpar i drivor och en tufsig kaja på jakt. På andra sidan, på andra perrongen står en gul toppluva. Smset är skickat. Hon läser en bok nu. Det går inte att se vilken det är. Ryggen på den tunna boken är helt bruten och framsidan är vikt. Är hon vårdslös med sina ägodelar eller älskar hon sin bok så? Är det så man ska läsa? Röda hårslingor sticker fram och piskar kring ansiktet. Jag stirrar, jag vet att jag gör det och samtidigt räknar jag ner. För jag vet ju att man känner det. Man känner blickarna. Nu? Nej… Nu då? Inte nu heller. När som he… Nu.
Hon känner det och ser upp. Hon möter min blick, frimodigt. Hon vet att det är jag som stirrat, att det är jag som borde vara generad. Jag kan inte vara det. Hon höjer ena ögonbrynet så det försvinner upp under kanten på mössan och jag ler till svar. Vad annat kan jag göra? Det drar i hennes mungipor och man kan skymta en rad med vita tänder därbakom. Handsignaler, de mest universala gesterna. Jag vill veta vad hon läser för bok. Hon slår ihop den och visar framsidan. ”Be för mig i tusen år.” Hon räcker ut tungan och blinkar. Jag förstår inte, boken är främmande för mig. Men jag vill veta. Jag vill veta vad den handlar om, varför hon läser den och vad det stod i smset. Jag vill veta hur hon kan vara så smartsnygg och smsdum på samma gång. Jag vill veta vad hon heter och jag särar läpparna som för att ropa ut frågan.
Tåget kommer. SL-minuterna tog slut. Jag dör tisdagsdöden, jag dör pendlardöden.
Tisdagsmorgon och tågförsening. Naturen vägrar släppa in människorna, den gömmer alla skatter bakom slask och lera. Varför ska vi få se något vackert? Det är tre minuter tills tåget är här. Ja, tre SL-minuter alltså. Man vill vara snygg. Man är dumsnygg. Jackan räcker knappt ner till midjan. Svart, kanske läder. Snålblåst rufsar håret. Ligger det bra eller är det ett lika hopplöst fall som alkisen på bänken borta vid bron?
Utsikten är enastående, fantastisk och gripande. Det är en busshållsplats. Slöstirrar på människorna som rinner av bussen. Gul toppluva. Smartsnygg. En halsduk virad upp till öronen. In vid den halsen kommer ingen vind. Hon smsar där hon går. Kliver genom slask i högskaftade kängor. Som sagt. Smartsnygg. Axelväskan dinglar lite. En hostning (ett skratt?) flyr mina läppar när hon går in i en stolpe. Smart-snygg-sms-dum. Hon faller inte, ser sig generat om, har någon sett? Jag har. Våra blickar möts kort, ser bort.
Fortfarande tre minuter. SL-minuter är för märkliga. Om allt i livet fungerade så hade man aldrig haft tidsbrist. Trampar på stället. Gympaskor. Har det läckt in? Går inte att säga, fötterna är för kalla. Läser förstrött reklamaffischen, försöker att inte titta. Skapar tomma ögon, skapar ögon som passar Pendlaren med stort P. De ser inget. Du kan dö framför dem och allt de ser är en ledig fönsterplats. Jag misslyckas, snurrar tillbaka och ser över spåret. Colaburk, fimpar i drivor och en tufsig kaja på jakt. På andra sidan, på andra perrongen står en gul toppluva. Smset är skickat. Hon läser en bok nu. Det går inte att se vilken det är. Ryggen på den tunna boken är helt bruten och framsidan är vikt. Är hon vårdslös med sina ägodelar eller älskar hon sin bok så? Är det så man ska läsa? Röda hårslingor sticker fram och piskar kring ansiktet. Jag stirrar, jag vet att jag gör det och samtidigt räknar jag ner. För jag vet ju att man känner det. Man känner blickarna. Nu? Nej… Nu då? Inte nu heller. När som he… Nu.
Hon känner det och ser upp. Hon möter min blick, frimodigt. Hon vet att det är jag som stirrat, att det är jag som borde vara generad. Jag kan inte vara det. Hon höjer ena ögonbrynet så det försvinner upp under kanten på mössan och jag ler till svar. Vad annat kan jag göra? Det drar i hennes mungipor och man kan skymta en rad med vita tänder därbakom. Handsignaler, de mest universala gesterna. Jag vill veta vad hon läser för bok. Hon slår ihop den och visar framsidan. ”Be för mig i tusen år.” Hon räcker ut tungan och blinkar. Jag förstår inte, boken är främmande för mig. Men jag vill veta. Jag vill veta vad den handlar om, varför hon läser den och vad det stod i smset. Jag vill veta hur hon kan vara så smartsnygg och smsdum på samma gång. Jag vill veta vad hon heter och jag särar läpparna som för att ropa ut frågan.
Tåget kommer. SL-minuterna tog slut. Jag dör tisdagsdöden, jag dör pendlardöden.
Written by Acro
Tankar om de nya sidorna...
Hejhej... Ja, här har ni ett nytt nummer från mig. Allt det jag skriver här kommer också upp på min blogg, Acropol.blogg.se. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa den och att innehållet ska tilltala er.
I dagens nummer kommer en novell jag skrev för några månader sedan, en kort, sporadisk "Tisdagsnovell". Copyrgiht, right?
Därtill några funderingar:
"Någon kanske vill köpa S.s!" Yeah... Right. Det är lite som att köpa ett hus där hela grunden och alla bärande bjälkar är genomruttna. Det är bara snickarglädjen och de gulliga fönsterna som fortfarande ser bra ut. Det är lite som att köpa utseendet men innehållet är ruttet. Skulle du göra det? Om någon skulle köpa sidan så skulle de behöva bygga om ALLT från grunden. Det är bara utseendet och att de inte behöver fundera vilka funktioner de ska göra som de vinner på det. Sannolikt att någon vill ha sidan då?
Nya sidor! Jag har fått frågor om vilken ny sida jag ska börja på och jag ska ge ett svar: Ingen. Ingen av de nya sidorna. Jag litar inte på dem och tror inte de är avancerade och bra nog för att jag ska orka bry mig. Sannolikheten att de ska överleva bedömer jag som extremt liten i nuläget. Minst chans att överleva? Den som öppnar först, Istable. Varför? Geeh... De får medlemmar nu men har inga funktioner. De funktioner som hastigt och lustigt görs kommer med stor sannolikhet vara dåligt gjorda och med buggar. Ja... Ni förstår... Och hur säker är sidorna? Vilken information ger ni ut till de som satt ihop sidorna? Jag menar... Du har väl inte samma lösenord till dem som till S.s eller ännu värre; din mejladress, blogg eller facebook? Det vore ju idioti!
Nej... Jag har börjat på Luckylapine med hjälp av Acha och jag trivs där. Det finns ingen konkurrens mellan medlemmarna där, du kan inte påverka hur det går för den andras kaniner och du vinner lika mycket på att hjälpa andra som att göra allting själv. En trevlig sida om än lite svår i början.
Vi hörs!
/Acro
I dagens nummer kommer en novell jag skrev för några månader sedan, en kort, sporadisk "Tisdagsnovell". Copyrgiht, right?
Därtill några funderingar:
"Någon kanske vill köpa S.s!" Yeah... Right. Det är lite som att köpa ett hus där hela grunden och alla bärande bjälkar är genomruttna. Det är bara snickarglädjen och de gulliga fönsterna som fortfarande ser bra ut. Det är lite som att köpa utseendet men innehållet är ruttet. Skulle du göra det? Om någon skulle köpa sidan så skulle de behöva bygga om ALLT från grunden. Det är bara utseendet och att de inte behöver fundera vilka funktioner de ska göra som de vinner på det. Sannolikt att någon vill ha sidan då?
Nya sidor! Jag har fått frågor om vilken ny sida jag ska börja på och jag ska ge ett svar: Ingen. Ingen av de nya sidorna. Jag litar inte på dem och tror inte de är avancerade och bra nog för att jag ska orka bry mig. Sannolikheten att de ska överleva bedömer jag som extremt liten i nuläget. Minst chans att överleva? Den som öppnar först, Istable. Varför? Geeh... De får medlemmar nu men har inga funktioner. De funktioner som hastigt och lustigt görs kommer med stor sannolikhet vara dåligt gjorda och med buggar. Ja... Ni förstår... Och hur säker är sidorna? Vilken information ger ni ut till de som satt ihop sidorna? Jag menar... Du har väl inte samma lösenord till dem som till S.s eller ännu värre; din mejladress, blogg eller facebook? Det vore ju idioti!
Nej... Jag har börjat på Luckylapine med hjälp av Acha och jag trivs där. Det finns ingen konkurrens mellan medlemmarna där, du kan inte påverka hur det går för den andras kaniner och du vinner lika mycket på att hjälpa andra som att göra allting själv. En trevlig sida om än lite svår i början.
Vi hörs!
/Acro
När Crew slutar jobba...
Yes... Har ni sett fram emot detta nummer? Har ni hoppats på nyheter som berättat att Crew kommer fortsätta jobba? Att allt har ordnat sig? Nej, inget är bättre, snarare sämre. Det har också kommit en del tankar och förslag till bland annat mig och dem kommer jag ta upp. Missa inte sätten att kontakta Egmont! Enjoy!
Var är Support?
Support... Ja, vi har fått höra från support själv att hen ännu inte fått någon lön från Egmont trots att den arbetat sedan slutet av oktober. Vad ska man säga om det mer än att det är skandalöst? Hur kan ett stort företag göra så mot en enskild människa? Den senaste tiden har support också varit sjukskriven och har inte jobbat på sidan.
Info på sidan
Infon på sidan stämmer inte. Om ni tittar under hjälp så hittar ni en adress som man kan skicka brev till. Det stämmer inte. Breven går bara till Sussie, vår f.d. support. Yeah... Bra jobbat där. Det finns ingenstans på sidan att det är Egmont som äger Stallet.se. Endast om du vill annonsera (dvs. Egmont kommer tjäna pengar på dig) så hamnar du hos Egmonts egna hemsida. Braaaaa...
Ge bort Crewstall
Jag har även fått ett gäng förslag om att vi i crew ska ge bort våra stall eller ta in delägare. Till det har jag en handfull motargument.
1, Det viktigaste argumentet är att det är helt kontraproduktivt. Varför ska jag lämpa över slavarbetet på någon annan så att Egmont ska fortsätta tjäna pengar? Om vi bara fortsätter att skicka runt crewstallen mellan de medlemmar som just nu känner för att "rädda" stallet.se och vara "snäll" mot alla stackars medlemmar så kommer Egmont ALDRIG behöva göra något för att förändra situationen. Att ge stallet vidare vore oansvarigt av mig.
2, Okej... En delägare får inte tillgång till crewfunktionerna, det är alltså så att vi måste ge våra lösenord till andra medlemmar om de ska kunna göra crewjobbet.
3, Hur ska de medlemmarna väljas? För att bli crew brukar support spåra ens Ip-adress bakåt, se vilka stall man haft, vad man gjort tidigare och vem man är. Det kan inte ske nu. "Men välj någon ni litar på!" Jaa... Fast det är i princip ingen annan utanför crew som jag litar på. Några få.
4, Okej... Låt oss säga att vi har någon vi litar på: Vem ska lära upp människan? Det är ett komplext uppdrag, många gånger är det avvägningar som måste göras. "Okej... Den var otrevlig mot en medlem men efter tillsägelse så bad den faktiskt om ursäkt och tog tillbaka. Ska den spärras?" Då är det bra att vi är ett gäng som har lång erfarenhet av jobbet som kan diskutera.
5, Om personen inte är att lita på, vem skyller du på då? Vem skyller du på när personen går bananas och raderar ditt stall?
6, Men... Tänk själv. Ge bort mitt stall. Vem kommer kunna VARA Acro såsom jag är? Hur kan du förvänta dig att jag ger bort det stall som jag format så totalt efter min person? In här kommer ingen. Hellre raderar jag.
1, Det viktigaste argumentet är att det är helt kontraproduktivt. Varför ska jag lämpa över slavarbetet på någon annan så att Egmont ska fortsätta tjäna pengar? Om vi bara fortsätter att skicka runt crewstallen mellan de medlemmar som just nu känner för att "rädda" stallet.se och vara "snäll" mot alla stackars medlemmar så kommer Egmont ALDRIG behöva göra något för att förändra situationen. Att ge stallet vidare vore oansvarigt av mig.
2, Okej... En delägare får inte tillgång till crewfunktionerna, det är alltså så att vi måste ge våra lösenord till andra medlemmar om de ska kunna göra crewjobbet.
3, Hur ska de medlemmarna väljas? För att bli crew brukar support spåra ens Ip-adress bakåt, se vilka stall man haft, vad man gjort tidigare och vem man är. Det kan inte ske nu. "Men välj någon ni litar på!" Jaa... Fast det är i princip ingen annan utanför crew som jag litar på. Några få.
4, Okej... Låt oss säga att vi har någon vi litar på: Vem ska lära upp människan? Det är ett komplext uppdrag, många gånger är det avvägningar som måste göras. "Okej... Den var otrevlig mot en medlem men efter tillsägelse så bad den faktiskt om ursäkt och tog tillbaka. Ska den spärras?" Då är det bra att vi är ett gäng som har lång erfarenhet av jobbet som kan diskutera.
5, Om personen inte är att lita på, vem skyller du på då? Vem skyller du på när personen går bananas och raderar ditt stall?
6, Men... Tänk själv. Ge bort mitt stall. Vem kommer kunna VARA Acro såsom jag är? Hur kan du förvänta dig att jag ger bort det stall som jag format så totalt efter min person? In här kommer ingen. Hellre raderar jag.
Om sidan läggs ner?
Men! Tänk om Egmont lägger ner Stallet.se istället för att göra om det?
Ja, såklart risken finns. Jag är beredd att ta den risken. De ska INTE ha en ungdoms- och barnsida om de uppför sig på det här sättet. Jag skulle aldrig släppa in min lilla 8-åriga kusin i den här gemenskapen såsom läget ser ut nu. Hur kan någon förälder acceptera att deras barn är på en ungdomssida helt utan kontroll? Är du yngre, be dina föräldrar att agera, att bli arga föräldrar och se om inte de kan skälla ut Egmont efter noterna.
Ja, såklart risken finns. Jag är beredd att ta den risken. De ska INTE ha en ungdoms- och barnsida om de uppför sig på det här sättet. Jag skulle aldrig släppa in min lilla 8-åriga kusin i den här gemenskapen såsom läget ser ut nu. Hur kan någon förälder acceptera att deras barn är på en ungdomssida helt utan kontroll? Är du yngre, be dina föräldrar att agera, att bli arga föräldrar och se om inte de kan skälla ut Egmont efter noterna.
Om inget händer så... Överge sidan. Det fanns en tid innan Stallet.se, fastän vi knappt minns den längre, och det kommer finnas en tid efter stallet.se också. När den tiden kommer vet vi inte, kanske läggs sidan ner, kanske håller den många år framöver. Allt beror på vilka beslut Egmont tar.
När jobbar Crew igen?
Det har också kommit frågor om vad som skulle krävas för att Crew skulle börja jobba igen. Det är mycket med enkelt. Det är egentligen inga nyheter. Vi har lite krav:
1, Support ska få skälig arbetstid för att ha tid åt ALLA stall-sidor som Egmont äger. Alltså ALLA. Annars borde de lägga ner de sidor de inte har råd/lust att ha support på.
2, Kommunicera med oss. Vi finns här, lätt tillgängliga och jag tror inte det finns någon som har bättre kolla på hemsidan, vad som händer här och hur den mår än vi som är aktiva i crew. Vi vill vara med och tänka, vi har bra idéer, visa att att de värdesätts!
3, Nya medlemmar! GÖR REKLAM!
4, Sidans skick. Den måste uppdateras! Det var flera år sedan någon förbättring skedde! Buggar måste fixas och/eller nya funktioner måste till innan vi kan tänka oss att arbeta här igen.
1, Support ska få skälig arbetstid för att ha tid åt ALLA stall-sidor som Egmont äger. Alltså ALLA. Annars borde de lägga ner de sidor de inte har råd/lust att ha support på.
2, Kommunicera med oss. Vi finns här, lätt tillgängliga och jag tror inte det finns någon som har bättre kolla på hemsidan, vad som händer här och hur den mår än vi som är aktiva i crew. Vi vill vara med och tänka, vi har bra idéer, visa att att de värdesätts!
3, Nya medlemmar! GÖR REKLAM!
4, Sidans skick. Den måste uppdateras! Det var flera år sedan någon förbättring skedde! Buggar måste fixas och/eller nya funktioner måste till innan vi kan tänka oss att arbeta här igen.
Ta in nya i crew!
Nya i crew? Alltså... För det första. Ingen vet vem som har lösenordet till mejlen där alla crewansökningar går. Ingen har kollat den någonsin. För det andra, som jag nämnde tidigare: Vem ska välja ut vilka som blir crew och kolla upp dem? Varken support eller crew jobbar på sidan. Och den enda som kan lägga till nya crewmedlemmar är support. Rätt kört.
Är ni verkligen förvånade?
Något som förvånar oss i Crew är att så många har blivit så förvånade. Jag menar... Har ni inte sett tecknen? Har ni inte känt på er att det gick åt det här hållet? Har ni sett något tecken på att det skulle bli bättre? Fler och fler slutade, fler och fler som klagade och tröttnade. Märkte ni inte att support knappt fanns? Att frustrationen växte? märkte ni inte att buggarna inte fixades?
Kontakt
Nu har jag gjort ett sista försök. De har mitt namn och telefonnummer, de har min mejladress. De kan kontakta mig när de vill, om de vill. Sannolikheten att det sker är dock liten.
Var du kan vända dig? Tja... Finns flera vägar att gå. Du kan mejla och ringa till Egmontkarnan.se, du kan mejla till [email protected], du kan kontakta @Egmontdk på Twitter, du kan också få tag på mejladressen till den nya personen genom att mejla Olof som jobbade med Stallet.se, i autosvaret där finns en ny adress. Hans adress? googla på Olof och Egmont. :)
Var du kan vända dig? Tja... Finns flera vägar att gå. Du kan mejla och ringa till Egmontkarnan.se, du kan mejla till [email protected], du kan kontakta @Egmontdk på Twitter, du kan också få tag på mejladressen till den nya personen genom att mejla Olof som jobbade med Stallet.se, i autosvaret där finns en ny adress. Hans adress? googla på Olof och Egmont. :)
Medlemsstrejk eller ej?
Medlemsstrejkens vara eller icke vara... Ja, jag vet inte. Det kan funka, om Egmont vet vad ni gör och varför ni gör det. De måste ju få veta att ni inte loggar in för att de misskött sidan, annars tror de ju att ni bara har slutat. Om de har fått det klart för sig... Tja? Vem vet? Det kanske ger effekt. Det kan ju också leda till att sidan läggs ner. Men oavsett så måste ju något hända. Kanske är inte en nedläggning det värsta som kan ske?
Det värsta som kan ske är enligt mig att inget händer. Att ni fortsätter köpa GM till en undermålig, buggig och otrygg sida, att Crew fortsätter slava för frånvarande sidägare och att support aldrig får någon lön... Gråt inte om sidan läggs ner, gråt för att den har fått förfalla såpass mycket som den har gjort.
/Acro
Det värsta som kan ske är enligt mig att inget händer. Att ni fortsätter köpa GM till en undermålig, buggig och otrygg sida, att Crew fortsätter slava för frånvarande sidägare och att support aldrig får någon lön... Gråt inte om sidan läggs ner, gråt för att den har fått förfalla såpass mycket som den har gjort.
/Acro
Antal gånger jag mejlat ansvarig på Egmont.
2012-09-04
2012-09-05
2012-09-13 x 2
2012-09-16
2012-09-20
2012-09-21
2012-09-24
2012-10-02
2012-10-04
2012-12-01
2012-12-03
2012-12-04 x 2
2012-12-10
2012-12-13
2013-01-12
2013-01-14
2013-01-21 x 2
2013-02-15
2013-02-20
2013-03-06
2013-03-11
2013-03-21
2013-04-23
2012-09-05
2012-09-13 x 2
2012-09-16
2012-09-20
2012-09-21
2012-09-24
2012-10-02
2012-10-04
2012-12-01
2012-12-03
2012-12-04 x 2
2012-12-10
2012-12-13
2013-01-12
2013-01-14
2013-01-21 x 2
2013-02-15
2013-02-20
2013-03-06
2013-03-11
2013-03-21
2013-04-23
Dessa datum har jag mejlat. Jag har fått 11 svar. Dessutom 2 allmänna mejl, ett som även ni medlemmar fick och ett till crewmedlemmar i höstas. Åh... Just det. Jag fick autosvaret om att han hade slutat också. 14 mejl, allt som allt, om man räknar det. Jag har också ringt ett tjugotal gånger under året, de flesta gånger utan att få något svar.
Ja, jag är bitter
Ja, jag är bitter
Stallet.se är dömt och övergivet
Publicerat 130428
Detta är ett långt och jobbigt nummer. I korthet handlar det om att Crew inte längre vill arbeta för Egmont kärnan som under så lång tid misskött Stallet.se och som inte tagit våra förslag och våra rop på hjälp på allvar. Om du inte orkar läsa allt så läs sista biten i alla fall. Please... Don't hate on me.
Japp. Så ser jag det nu. Jag tänker inte längre försöka lura någon. Varken dig eller mig själv. Nu är det slut. Nu lägger jag allt sådant bakom mig.
Egmont har gjort sitt val och det valet är tydligt: De väljer att inte göra någonting.
Varför ska jag göra mer då? Om du tänker på det så är det lite som slavarbete. De äger stallet.se, de tjänar på stallet.se men jag arbetar på stallet.se. Jag får 30 dagar GM åt gången, det är allt.
Jag ska ta dig med genom historien. Du ska få veta vad som skett...
2002 startade Hasse och Petter Stallet.se. Sidan blev snabbt populär bland hästtjejer framförallt och de öppnade fler sidor och utvecklade nya funktioner. Efter ett par år, kring 2007 köper Egmont Kärnan, en del av jätteföretaget Egmont, in sig i Stallet.se men Hasse och Petter fortsätter programmera och sköta sidan. Efter ytterligare några år så ville de inte vara kvar alls och de sålde hela sidan till Egmont Kärnan.
Så ser ägarskapet ut idag. Egmont Kärnan, den svenska delen av Egmont, äger Stallet.se och dess systersidor.
Låt oss nu gå tillbaka till maj 2012. Vi visste då att Egmont ägde hela sidan och vi hade märkt att det blivit allt sämre när det kom till att kommunicera med oss i crew och att fixa uppdateringar. Vi hade Sussie i support att snacka med, ingen mer. Vi visste inte var det fanns någon mer.
Så kom dråpslaget:
"Egmont har sagt upp mig från supporttjänsten. Jag slutar sista juni men kommer trappa ner innan. Jag vet inte vad som händer sen."
Egmont hade upptäckt att de faktiskt hade någon anställd som skötte deras hemsida!!! :O Det kostar ju pengar! Den måste bort! Så tog de bort support. Vi i crew förbjöds att berätta något för er medlemmar.
Sommaren gick och vi väntade. Vi trodde inte på riktigt att de bara skulle ta bort supporten och låta det vara så, vi trodde väl att de höll på med någon omorganisation eller något. Inget hände. Vi i crew blev mer och mer frustrerade och stämningen på sidan blev allt sämre.
Ni minns kanske vad som hände? Jag skrev ett tidningsnummer, så gjorde några andra i crew och vi gick ut i strejk.
Framförallt strejkade vi för att vi ville ha en ny supprt, att Egmont skulle bry sig. Achatina hade fått fram ett namn på en person som kanske eventuellt kunde hjälpa oss med Stallet.se. Det var Olof. Att jag går ut med hans namn är för att han faktiskt mejlade väldigt många av de medlemmar som mejlade till Egmont och klagade. Han har redan berättat vem han är för en del medlemmar, varför ska då inte alla kunna få veta?
Jag mejlade honom första gången den 5 september och berättade om vem jag var och vad stallet.se var. Han visste knappt att hemsidan fanns. Han visste knappt att han var ansvarig för den. Han hade inte tillgång till supportkontot, den inloggningen hade fortfarande Sussie, han visste inte vem Sussie var och han hade nog aldrig ens varit på hemsidans startsida. En nybörjare på stallet.se var ansvarig.
Nå. Jag samlade in alla i crews mejladresser och mejlade till honom. Jag berättade vad vi behövde, jag ringde och eggade er medlemmar att mejla dem också. Så gjorde även andra i crew, däribland Acha, Maria och Line.
Ett tag såg det ljust ut, ett tag såg det ut som om det kanske skulle ordna sig. Han lyssnade och svarade när man ringde. Jag berättade om min bakgrund och sa att jag gärna skulle jobbat som support. Jag fick ett löfte om det. Han skulle kolla timlönen och återkomma...
Sedan hade det ändrat sig, de hade hittat någon på företaget som skulle sköta det istället. Jag var ute ur spelet.
Det hade varit fantastiskt kul att få jobba som support men jag accepterade ändå valet de gjort. Jag tänkte att det ändå skulle bli bra om vi fick någon som jobbade i support.
Nej. Det blev inte bra. Personen fick extremt lite tid att ägna åt sidan, bara så att precis, absolut de allvarligaste fallen hanns med. Supprt hinner alltså inte göra något åt dina bildstölder, stallstölder eller GM som aldrig kommer fram. Support hinner möjligtvis med ditt ärende om det är så att du gjort en polisanmälan och polis hör av sig till support. Annars händer inget. Det är INTE supports fel. Det är Egmonts fel.
Nåja, ett tag trodde jag i alla fall på att det faktiskt var på väg framåt och jag började samla ihop en lista på vad som behövde åtgärdas på sidan. Ni medlemmar och andra i crew hjälpte till genom att mejla när ni upptäckte fel och missar såsom att fotogalleriet buggade rätt ofta förut. Till slut var det 11 sidor långt. Ett worddokument med 11 sidor fel och buggar.
Jag mejlade in det den 10 december, 3 månader efter att jag första gången mejlade Olof. Den 13 december mejlade jag igen med ytterligare ett dokument fullt av buggar. Jag fick aldrig något svar.
Samtidigt, nu i december så hade det även gått 3 månader sedan Olof hade lovat att de skulle ordna SP-kampen. Zvala använde den för att fuska till sig SP och den 13 september fick Olof mitt första mejl om SP-fuskandet. Först nu, i mitten av december försvann SP-kampen.
Nåväl... Här såg det ett tag ljusare ut med ny support och SP-kampen borta. Men sen? Vad hände sen?
Det var tystnad. Tyst, tyst, tyst... Ingen respons på några förslag, inga uppdateringar. Först då jag skickade ett mejl med ämnet "Kränkningar!" hände något. Då kunde de oroa sig lite men de kunde inte komma med några lösningar. De kunde inte ge support mer tid, de kunde inte säga något om några uppdateringar. Ingenting...
Så. den 15 februari skickar jag detta mejl:
"Nu talar jag för 6 av oss i crew, det är vi som vill kommunicera mest med Egmont, Support och varandra. Det är vi som gärna vill se förändringar och förbättringar på sidan. Vi ägnar långa diskussioner åt att fundera på vad man kan förändra för att förbättra stämningen, internetmiljön och sidans funktioner. Vi upplever det dock som att allt vårt engagemang är meningslöst och som att de idéer vi har inte kommer till någon nytta.
Vi undrar en sak: Finns det någon som helst plan med sidan? Kommer Egmont förändra något på den de närmaste 3 eller 6 månaderna?
Var snäll och ge oss ett ärligt svar. Just nu kastas vi mellan hopp och förtvivlan. Om vi får ett ärligt och rakt "Nej." så vet vi vad vi inte behöver slösa våra krafter på. Då kan vi helt enkelt strunta i att fundera på framtiden och bara göra det vi kan göra just nu. Vi har trott på förändring och förbättring i ett halvår men inget har skett i våra ögon utom att support ägnar en timme varje dag åt polisärenden, vilket i och för sig är viktigt."
Jag fick inget svar. 20 februari påminde jag honom om det igen och fick då till svar att han nu hade vidarebefodrat mejlet till hans chefer. Bra! Det var ju en början! Jag satte en, i mina ögon, generös tidsfrist: 3 veckor, 21 dagar. Så lång tid kan det ju inte ta och säga om man har tänkt något överhuvudtaget. Vi meddelade också att vi skulle tolka tystnad som ett nej.
Det gick 3 veckor. Tystnad.
Så kom det ett mejl. Jag höll på att ramla av stolen! En vecka sent men i alla fall ett positivt besked! Olof hade fått okej att låta några programmerare titta på sidan!!!! Det skulle komma några kompetenta programmerare och titta och se om något kunde göras. Jag fick meddelande om att detta skulle ta en månad. Mitt svar var i stil med "Då förväntar jag mig att höra från dig om en månad då."
Under den senaste månaden har du kanske märkt att det hänt konstiga saker på sidan? Jag har märkt några smärre grejer. Saker som inte brukar bugga har buggat och liknande. Kanske var det programmerarna som var inne och pillade? Jag vet inte...
För...
Månaden tog slut i förra veckan. Då var deras tidsfrist slut. Olof hörde inte av sig så jag mejlade honom. OCH DRA MIG BAKLÄNGES ÖVER GÄRDSGÅRDEN! JAG FICK SVAR INOM 10 MINUTER!!!
Svaret? "Autosvar: Jag har slutat på Egmont kärnan. Du kan inte kontakta mig. Blablabla..."
Detta var droppen. Det är nog nu. Vi lägger ner. Detta är ett passagerarfartyg där kapten och alla högre besättningsmän redan hoppat i plurret och rott iväg. De har övergivet oss.
Kvar finns ni, passagerarna, och vi, de lägre besättningsmännen, vi som skurar golvet och sköter motorerna. Vi är övergivna.
Vi slutar. Tack och adjö. Det här är nog. Vi vägrar bli behandlade som skurtrasor som man utnyttjar och sliter på tills de faller i bitar. Vi vill inte vara gratisarbetare åt Egmont Kärnan, vi vill inte vara slavar åt en plantageägare som aldrig är hemma men som lever gott på vårt arbete. Vi vill inte.
Men ni då? Borde vi inte tänka på er? Vad har vi gjort de senaste 11 månaderna då? Vi har bara tänkt på er. Jag har inga drömmar och mål med Stallet.se för min del, mina mål har bara handlat om att du ska ha det bra. Egmont har tagit de drömmarna med sig ner i djupet. Jag mår inte bra av Stallet.se längre och jag tror inte du heller gör det.
Ni är passagerarna på Titanic och nu är vi de besättningsmän som vrålar ut att vi sjunker, att ni måste ta er upp, ta er bort, hitta livbåtar. Hitta andra hemsidor.
Ta kontakt med de på Stallet.se som ni lärt känna och som ni vill behålla kontakten med och kom överens om var ni ska ta vägen. Kanske hittar ni något annat roligt stallforum, kanske en rollsida, kanske en gemensam blogg... Se bara till att välja en sida där ägarna faktiskt bryr sig. Se till att hitta en sida där det finns någon som lyssnar.
Jag är ledsen om jag raserat dina illusioner genom att berätta hur det ser ut men det var min plikt. Jag är ledsen att meddela att från och med 3 maj kl 10.00 så kommer i nuläget följade crewmedlemmar sluta arbeta gratis åt Egmont kärnan: Rohan, Acropol, Elistrand, Achatina, Sole, Specialedition, Joker och Hartland. Fler kan tillkomma.
Vad som kan få oss att börja jobba igen? En faktisk uppdatering av sida. Dvs, uppdaterade funktioner, reklam och att man aktivt kontaktar och lyssnar på oss från Egmonts sida. Annars struntar vi i det här.
/Acro, i sorg.
www.egmontkarnan.se
Det var tystnad. Tyst, tyst, tyst... Ingen respons på några förslag, inga uppdateringar. Först då jag skickade ett mejl med ämnet "Kränkningar!" hände något. Då kunde de oroa sig lite men de kunde inte komma med några lösningar. De kunde inte ge support mer tid, de kunde inte säga något om några uppdateringar. Ingenting...
Så. den 15 februari skickar jag detta mejl:
"Nu talar jag för 6 av oss i crew, det är vi som vill kommunicera mest med Egmont, Support och varandra. Det är vi som gärna vill se förändringar och förbättringar på sidan. Vi ägnar långa diskussioner åt att fundera på vad man kan förändra för att förbättra stämningen, internetmiljön och sidans funktioner. Vi upplever det dock som att allt vårt engagemang är meningslöst och som att de idéer vi har inte kommer till någon nytta.
Vi undrar en sak: Finns det någon som helst plan med sidan? Kommer Egmont förändra något på den de närmaste 3 eller 6 månaderna?
Var snäll och ge oss ett ärligt svar. Just nu kastas vi mellan hopp och förtvivlan. Om vi får ett ärligt och rakt "Nej." så vet vi vad vi inte behöver slösa våra krafter på. Då kan vi helt enkelt strunta i att fundera på framtiden och bara göra det vi kan göra just nu. Vi har trott på förändring och förbättring i ett halvår men inget har skett i våra ögon utom att support ägnar en timme varje dag åt polisärenden, vilket i och för sig är viktigt."
Jag fick inget svar. 20 februari påminde jag honom om det igen och fick då till svar att han nu hade vidarebefodrat mejlet till hans chefer. Bra! Det var ju en början! Jag satte en, i mina ögon, generös tidsfrist: 3 veckor, 21 dagar. Så lång tid kan det ju inte ta och säga om man har tänkt något överhuvudtaget. Vi meddelade också att vi skulle tolka tystnad som ett nej.
Det gick 3 veckor. Tystnad.
Så kom det ett mejl. Jag höll på att ramla av stolen! En vecka sent men i alla fall ett positivt besked! Olof hade fått okej att låta några programmerare titta på sidan!!!! Det skulle komma några kompetenta programmerare och titta och se om något kunde göras. Jag fick meddelande om att detta skulle ta en månad. Mitt svar var i stil med "Då förväntar jag mig att höra från dig om en månad då."
Under den senaste månaden har du kanske märkt att det hänt konstiga saker på sidan? Jag har märkt några smärre grejer. Saker som inte brukar bugga har buggat och liknande. Kanske var det programmerarna som var inne och pillade? Jag vet inte...
För...
Månaden tog slut i förra veckan. Då var deras tidsfrist slut. Olof hörde inte av sig så jag mejlade honom. OCH DRA MIG BAKLÄNGES ÖVER GÄRDSGÅRDEN! JAG FICK SVAR INOM 10 MINUTER!!!
Svaret? "Autosvar: Jag har slutat på Egmont kärnan. Du kan inte kontakta mig. Blablabla..."
Detta var droppen. Det är nog nu. Vi lägger ner. Detta är ett passagerarfartyg där kapten och alla högre besättningsmän redan hoppat i plurret och rott iväg. De har övergivet oss.
Kvar finns ni, passagerarna, och vi, de lägre besättningsmännen, vi som skurar golvet och sköter motorerna. Vi är övergivna.
Vi slutar. Tack och adjö. Det här är nog. Vi vägrar bli behandlade som skurtrasor som man utnyttjar och sliter på tills de faller i bitar. Vi vill inte vara gratisarbetare åt Egmont Kärnan, vi vill inte vara slavar åt en plantageägare som aldrig är hemma men som lever gott på vårt arbete. Vi vill inte.
Men ni då? Borde vi inte tänka på er? Vad har vi gjort de senaste 11 månaderna då? Vi har bara tänkt på er. Jag har inga drömmar och mål med Stallet.se för min del, mina mål har bara handlat om att du ska ha det bra. Egmont har tagit de drömmarna med sig ner i djupet. Jag mår inte bra av Stallet.se längre och jag tror inte du heller gör det.
Ni är passagerarna på Titanic och nu är vi de besättningsmän som vrålar ut att vi sjunker, att ni måste ta er upp, ta er bort, hitta livbåtar. Hitta andra hemsidor.
Ta kontakt med de på Stallet.se som ni lärt känna och som ni vill behålla kontakten med och kom överens om var ni ska ta vägen. Kanske hittar ni något annat roligt stallforum, kanske en rollsida, kanske en gemensam blogg... Se bara till att välja en sida där ägarna faktiskt bryr sig. Se till att hitta en sida där det finns någon som lyssnar.
Jag är ledsen om jag raserat dina illusioner genom att berätta hur det ser ut men det var min plikt. Jag är ledsen att meddela att från och med 3 maj kl 10.00 så kommer i nuläget följade crewmedlemmar sluta arbeta gratis åt Egmont kärnan: Rohan, Acropol, Elistrand, Achatina, Sole, Specialedition, Joker och Hartland. Fler kan tillkomma.
Vad som kan få oss att börja jobba igen? En faktisk uppdatering av sida. Dvs, uppdaterade funktioner, reklam och att man aktivt kontaktar och lyssnar på oss från Egmonts sida. Annars struntar vi i det här.
/Acro, i sorg.
www.egmontkarnan.se
Var är uppdateringarna!?! Stallet.se dör!
Publicerat 130111
Japp! Här är jag igen med mitt ständiga tjat! Var är uppdateringarna? Jag får ständigt mejl med frågor som "Varför fungerar det inte att göra banor på hopptävlingarna?" och "Kommer det att komma DGM igen?". Det kommer mejl om "Fotogalleriet buggar så det går inte att ladda upp något." eller "Varför går det inte att ta bort bara en viss stallplan?". Folk undrar om jag kan fixa så att utställningen blir bättre och mer rättvis.
Visst. Sure. Strax efter att jag plockar ner månen åt er.
Varje gång jag får ett mejl som detta får jag två impulser. Den första handlar om att föreslå att medlemmen ska skriva sin fråga på ett papper, gå ut i skogen och gömma brevet under en stubbe så ska den se att det ordnas. Jag gör givetvis inte detta. Det vore oförskämt. Vad jag egentligen menar är att det är lika effektivt att mejla oss i Crew och fråga om uppdateringar av sidan och nya funktioner som att skriva till jultomten ungefär. Varken vi eller tomten kan göra något.
Den andra impulsen är däremot bättre och det är den jag följer. Jag tyglar min irritation (inte riktad mot medlemmen, såklart inte, utan mot Egmont) och beskriver hur medlemmen ska mejla till ägarna av Stallet.se, det vill säga bolaget Egmont Kärnan.
Jag tänker berätta igen hur ni ska göra: Gå in på wwww.Egmontkarnan.se och klicka på "kontakta oss". Då hittar man en länk på vänster sida som heter "kontaktformulär". Klicka på den. Fyll i de uppgifter som du tycker verkar vettiga, kanske ditt namn och en mejladress så de kan svara på ditt meddelande. Därefter skriver du vad du tycker.
Visst. Sure. Strax efter att jag plockar ner månen åt er.
Varje gång jag får ett mejl som detta får jag två impulser. Den första handlar om att föreslå att medlemmen ska skriva sin fråga på ett papper, gå ut i skogen och gömma brevet under en stubbe så ska den se att det ordnas. Jag gör givetvis inte detta. Det vore oförskämt. Vad jag egentligen menar är att det är lika effektivt att mejla oss i Crew och fråga om uppdateringar av sidan och nya funktioner som att skriva till jultomten ungefär. Varken vi eller tomten kan göra något.
Den andra impulsen är däremot bättre och det är den jag följer. Jag tyglar min irritation (inte riktad mot medlemmen, såklart inte, utan mot Egmont) och beskriver hur medlemmen ska mejla till ägarna av Stallet.se, det vill säga bolaget Egmont Kärnan.
Jag tänker berätta igen hur ni ska göra: Gå in på wwww.Egmontkarnan.se och klicka på "kontakta oss". Då hittar man en länk på vänster sida som heter "kontaktformulär". Klicka på den. Fyll i de uppgifter som du tycker verkar vettiga, kanske ditt namn och en mejladress så de kan svara på ditt meddelande. Därefter skriver du vad du tycker.
Vad tycker du om stallet.se? Vad behöver sidan för att bli bättre? Som det är nu uppfattar varken jag eller någon annan jag talat med att Egmont har någon som helst plan för att fortsätta utveckla sidan. En sida som inte utvecklas är dödsdömd. Så är det. Kanske är det redan försent för att göra något åt Stallet.se, det kan jag inte säga något om men jag känner mig säker att om vi inte gör något finns det bara ett scenario. Stallet.se kommer läggas ner.
Men! Snälla! Få inte panik nu. Tänk efter hur ni skriver om det här i tjat och i chatten! Det är jag som privatperson som siar in i framtiden och skriver vad jag tror kommer hända. Det är vad jag och några andra med mig tror.
Och... Det behöver inte ens vara det att Egmont stänger ner sidan. Gå in på mydreamstable, minstald.dk eller minstall.no. För 2-3 år sedan var det 30 personer i chatten om kvällarna på minstall.no. Nu är det två ensamma stall. Det var nära 500 djur i utställningarna, nu är det knappt över 150 djur. Det skrivs ett inlägg i gnägg om dagen max...
Ni har sett det själv här. Rolla som tidigare var fullt, du hann knappt se de nya inläggen innan de var borta, har nu kvar samma inlägg hela dagen. Färre djur i utställningen, färre som skriver i gnägg... Vi blir bara färre.
Lösningen: Uppdatera sidan och gör reklam för den så att vi får nya medlemmar! Det kommer inte in några nya!
Vem kan genomföra detta? Egmont Kärnan. Skriv till dem! Vi behöver deras hjälp och det nu! Om de inte lyssnar på oss i crew så MÅSTE de lyssna på alla sina tusentals medlemmar! Skicka dem ett meddelande för varje gång du loggar in på stallet.se så ska du se att de snart känner sig tvungna att göra något.
Upp till kamp!
/Acro
Men! Snälla! Få inte panik nu. Tänk efter hur ni skriver om det här i tjat och i chatten! Det är jag som privatperson som siar in i framtiden och skriver vad jag tror kommer hända. Det är vad jag och några andra med mig tror.
Och... Det behöver inte ens vara det att Egmont stänger ner sidan. Gå in på mydreamstable, minstald.dk eller minstall.no. För 2-3 år sedan var det 30 personer i chatten om kvällarna på minstall.no. Nu är det två ensamma stall. Det var nära 500 djur i utställningarna, nu är det knappt över 150 djur. Det skrivs ett inlägg i gnägg om dagen max...
Ni har sett det själv här. Rolla som tidigare var fullt, du hann knappt se de nya inläggen innan de var borta, har nu kvar samma inlägg hela dagen. Färre djur i utställningen, färre som skriver i gnägg... Vi blir bara färre.
Lösningen: Uppdatera sidan och gör reklam för den så att vi får nya medlemmar! Det kommer inte in några nya!
Vem kan genomföra detta? Egmont Kärnan. Skriv till dem! Vi behöver deras hjälp och det nu! Om de inte lyssnar på oss i crew så MÅSTE de lyssna på alla sina tusentals medlemmar! Skicka dem ett meddelande för varje gång du loggar in på stallet.se så ska du se att de snart känner sig tvungna att göra något.
Upp till kamp!
/Acro
Mejla Egmont om buggarna igen!!
Publicerat 121222
S.s kommer aldrig uppdateras!
(...om inte vi får Egmont att tänka om!)
Hej hopp! Är ni redo? Det är nämligen dags att reagera igen. Det har gått mer än två månader sedan Crew strejkade för att få en ny support och ni började mejla Egmont. Vi lyckades, till viss del. En support anställdes. Men jag är ändå inte nöjd, det har inte skett de förbättringarna jag och fler med mig har hoppats på.
Låt mig ta sakerna i tur och ordning:
Egmont kärnan är den svenska delen av företaget Egmont. Det är Egmont som äger Stallet.se och de andra, utländska sidorna. 2007 köpte de 60% av sidorna och några år senare köpte de hela sidan. Tidigare ägde Hasse och Petter sidorna men när de blev helt uppköpta så slutade de i princip som ansvariga för sidan. Killarna fortsatte med andra projekt och lämnade sidan i Egmont Kärnans famn.
Som ni förstår fungerar det därmed inte att fråga varför Hasse och Petter inte gör något. Det är Egmont som är ansvariga nu.
Supporten som anställdes började jobba men ännu är inte det administrativa och formella pappersarbetet avklarat. Därmed har support inte börjat jobba fullt ut ännu. Det är inte okej att låta någon jobba så länge utan ett formellt avtal.
I september i år gick Crew ut i strejk för att få er som medlemmar att agera och mejla till Egmont och få Egmont att reagera och anställa en support. Det tog 3 veckor av strejk och hundratals mejl från er som medlemmar och så sa Egmont "Okej! Vi anställer en nu!" De uppfyllde det löftet till hälften i alla fall.
Men har du märkt någon skillnad? Inte speciellt stor va?
Egmont är ansvariga för driften av sidan och det är en sida full av fel och buggar. Det är Fotogalleriet, tidningsfunktionen, hopptävlingar och annat som krånglar. Vi har en utställning som 85% anser är orättvis (Källa: min stallfråga) och ett minskande medlemsantal. Förutom svenska sidan är den finska sidan i princip den enda som har någon aktivitet kvar. Norska, danska, engelska och tyska är allt mer stilla. Vad gör Egmont? Ingenting.
Låt mig ta sakerna i tur och ordning:
Egmont kärnan är den svenska delen av företaget Egmont. Det är Egmont som äger Stallet.se och de andra, utländska sidorna. 2007 köpte de 60% av sidorna och några år senare köpte de hela sidan. Tidigare ägde Hasse och Petter sidorna men när de blev helt uppköpta så slutade de i princip som ansvariga för sidan. Killarna fortsatte med andra projekt och lämnade sidan i Egmont Kärnans famn.
Som ni förstår fungerar det därmed inte att fråga varför Hasse och Petter inte gör något. Det är Egmont som är ansvariga nu.
Supporten som anställdes började jobba men ännu är inte det administrativa och formella pappersarbetet avklarat. Därmed har support inte börjat jobba fullt ut ännu. Det är inte okej att låta någon jobba så länge utan ett formellt avtal.
I september i år gick Crew ut i strejk för att få er som medlemmar att agera och mejla till Egmont och få Egmont att reagera och anställa en support. Det tog 3 veckor av strejk och hundratals mejl från er som medlemmar och så sa Egmont "Okej! Vi anställer en nu!" De uppfyllde det löftet till hälften i alla fall.
Men har du märkt någon skillnad? Inte speciellt stor va?
Egmont är ansvariga för driften av sidan och det är en sida full av fel och buggar. Det är Fotogalleriet, tidningsfunktionen, hopptävlingar och annat som krånglar. Vi har en utställning som 85% anser är orättvis (Källa: min stallfråga) och ett minskande medlemsantal. Förutom svenska sidan är den finska sidan i princip den enda som har någon aktivitet kvar. Norska, danska, engelska och tyska är allt mer stilla. Vad gör Egmont? Ingenting.
Den 10 december skickade jag ett 11-sidor långt dokument till Egmont där jag samlat alla buggar och fel på sidan jag och ett gäng andra medlemmar kunde komma på. 11 sidor med fel. Jag är redo att bli bitter över det hela men jag försöker låta bli.
Ett ljus i tunneln är ändå att Egmont, efter 3 månader, tog bort SP-kampen! En (eller flera) person(er) har systematiskt utnyttjat funktionen för att fuska sig till SP i många månader. I mitten av september meddelade vi i Crew Egmont att vi inte längre tänkte försöka radera alla de hundratals stall som skapades för att fuska fram SP. Den 17 september fick vi beskedet att SP-kampen skulle tas bort.
Jag vill vara rättvis. Det är inte lätt för den stackare som helt plötsligt fick hela Stallet.se på sitt bord. Stackarn vet inte vad det handlar om, förstår inte vad GM är och har ingen aning om hur stallpengar fungerar och vilka som vinner utställningen. Det måste vi berätta för hen.
Jag förstår också att Egmont måste tjäna pengar men sättet de gör det här på... De kastar pengarna i sjön. Sidan köptes in när den var som störst och nu går det bara utför. De håller på att sänka en sida som förut var värd miljoner! För att vinna något, för att tjäna något, måste man satsa.
Ni vet hur läget ser ut nu. Är det okej för dig så kan du sluta läsa här och nu. Känner du att det här är fel, att du vill se en förändring, en förbättring så säg det då! Support är maktlös men Egmont kan göra något! Skriv ett nytt mejl och berätta vad du tror sidan behöver! Låt det inte gå längre. Berätta hur funktionerna skulle behöva förbättras. Berätta vad du har för idéer för att utveckla sidan!
Adressen är: www.egmontkarnan.se ---> kontakta oss ---> kontaktformulär
Mitt meddelande till Egmont blir: Satsa på oss!
/RevolutionsAcro!
Ett ljus i tunneln är ändå att Egmont, efter 3 månader, tog bort SP-kampen! En (eller flera) person(er) har systematiskt utnyttjat funktionen för att fuska sig till SP i många månader. I mitten av september meddelade vi i Crew Egmont att vi inte längre tänkte försöka radera alla de hundratals stall som skapades för att fuska fram SP. Den 17 september fick vi beskedet att SP-kampen skulle tas bort.
Jag vill vara rättvis. Det är inte lätt för den stackare som helt plötsligt fick hela Stallet.se på sitt bord. Stackarn vet inte vad det handlar om, förstår inte vad GM är och har ingen aning om hur stallpengar fungerar och vilka som vinner utställningen. Det måste vi berätta för hen.
Jag förstår också att Egmont måste tjäna pengar men sättet de gör det här på... De kastar pengarna i sjön. Sidan köptes in när den var som störst och nu går det bara utför. De håller på att sänka en sida som förut var värd miljoner! För att vinna något, för att tjäna något, måste man satsa.
Ni vet hur läget ser ut nu. Är det okej för dig så kan du sluta läsa här och nu. Känner du att det här är fel, att du vill se en förändring, en förbättring så säg det då! Support är maktlös men Egmont kan göra något! Skriv ett nytt mejl och berätta vad du tror sidan behöver! Låt det inte gå längre. Berätta hur funktionerna skulle behöva förbättras. Berätta vad du har för idéer för att utveckla sidan!
Adressen är: www.egmontkarnan.se ---> kontakta oss ---> kontaktformulär
Mitt meddelande till Egmont blir: Satsa på oss!
/RevolutionsAcro!
Strejken är över nu!
Publicerat 121017
Det är över nu. Japp. Nu är det nog. Nu har vi i Crew strejkat klart och vi har fått en ny support. Ni har varit irriterade, nu kan ni vara glada. Vi har varit frusterade, nu kan vi vara nöjda. Nu får du som medlem ta över stafettpinnen.
Vi har nått fram med budskapet "Vi behöver en support för att kunna fortsätta" och vi har fått respons. Imorgon börjar en ny support jobba på sidan och vi hoppas att hen så snart som möjligt hinner ifatt med alla de tusentals ärenden som samlats på hög sedan förra supporten sades upp.
Vi måste ha tålamod och komma ihåg att vår nya support inte har kunnat göra något mer än hen har gjort, att det inte är hens fel. Det kommer fortfarande ta lite tid innan du får svar på ditt ärende.
Vi har nått fram med budskapet "Vi behöver en support för att kunna fortsätta" och vi har fått respons. Imorgon börjar en ny support jobba på sidan och vi hoppas att hen så snart som möjligt hinner ifatt med alla de tusentals ärenden som samlats på hög sedan förra supporten sades upp.
Vi måste ha tålamod och komma ihåg att vår nya support inte har kunnat göra något mer än hen har gjort, att det inte är hens fel. Det kommer fortfarande ta lite tid innan du får svar på ditt ärende.
Vi i crew då?
Crew då? Jo, vi är tillbaka och jobbar och gör vårt bästa för att nu underlätta för supporten och för er medlemmar. Vi har alltid velat sidans bästa och nu är det bäst att jobba på som vanligt.
Det har varit en del medlemmar som har klagat på oss i Crew under strejken och har sagt att vi borde få "sparken" men varken nya supporten eller Egmont Kärnan har antytt något i denna riktning. Just nu är det inte heller aktuellt med att ta in nya medlemmar i gänget, det är helt enkelt viktigare att se till att nya supporten finner sig till rätta och får hjälp så att alla ni som mejlat support får svar och hjälp.
Det har varit en del medlemmar som har klagat på oss i Crew under strejken och har sagt att vi borde få "sparken" men varken nya supporten eller Egmont Kärnan har antytt något i denna riktning. Just nu är det inte heller aktuellt med att ta in nya medlemmar i gänget, det är helt enkelt viktigare att se till att nya supporten finner sig till rätta och får hjälp så att alla ni som mejlat support får svar och hjälp.
Du som medlem då?
Ni då? Ska ni glömma? Ska ni glömma allt besvär som varit? Ska ni glömma hur ni mejlade ut i cyberrymden utan att få något svar? Ska ni arkivera alla de mejl och telefonsamtal som ni skickade och ringde till Egmont?
NEJ!
Jag förespråkar "forgive but not forget" i detta fallet.
Vi förlåter, vi är glada men vi glömmer inte. För även om sidan nu återigen kan börja fungera såsom den gjorde i maj, innan support blev uppsagd så är Stallet.se en sida som inte uppdaterats på evigheter. Det finns buggar på sidan som gör att allt inte fungerar som det ska och så att personer fuskar. Det är texter som är gamla, utdaterade och som inte längre gäller och det är funktioner som spelat ut sin roll helt.
NEJ!
Jag förespråkar "forgive but not forget" i detta fallet.
Vi förlåter, vi är glada men vi glömmer inte. För även om sidan nu återigen kan börja fungera såsom den gjorde i maj, innan support blev uppsagd så är Stallet.se en sida som inte uppdaterats på evigheter. Det finns buggar på sidan som gör att allt inte fungerar som det ska och så att personer fuskar. Det är texter som är gamla, utdaterade och som inte längre gäller och det är funktioner som spelat ut sin roll helt.
Hur tränar man en sida?
På internet är en sida som inte uppdateras en sida som dör. Internetsidor är som bilar, som människor och som tävlingshästar. De måste skötas om, matas och tränas för att fortsätta vara så bra som de kan vara.
Achatina gjorde en jämförelse just med en tävlingshäst och där beskrev hon det som att sidägarna behövde ta hand om sin häst på många olika sätt för att tävlingshästen skulle nå framgång. Att vi nu har fått en support kan man se som att vi har fått en skötare. Vi har någon som matar sidan och borstar på den så den mår bra och det är ju alltid positivt. Men vi har i nuläget ingen tränare, vi har ingen som övar med hästen, utvecklar den och får den att bli bättre och bättre. Vår tävlingshäst är mest ute och skrittar med sin skötare medan de andra konkurrenterna har de mest ambitiösa träningsprogram. Tror du på allvar att vår tävlingshäst kommer kunna hålla jämna steg med konkurrenterna i längden?
Det tror inte jag.
Jag som crew är nöjd. Jag har fått mitt stöd, jag har fått min support.
Jag som medlem väntar fortfarande. Jag tänker att jag kan ge Egmont en tid nu, en tid att hämta andan och fundera på saken innan jag återigen kanske måste göra min röst hörd. Kanske kommer de börja uppdatera sidan om ett tag men om detta inte sker innan... Ja, kanske innan jul så är jag redo att berätta vad jag behöver för att ha kul på stallet.se igen.
Achatina gjorde en jämförelse just med en tävlingshäst och där beskrev hon det som att sidägarna behövde ta hand om sin häst på många olika sätt för att tävlingshästen skulle nå framgång. Att vi nu har fått en support kan man se som att vi har fått en skötare. Vi har någon som matar sidan och borstar på den så den mår bra och det är ju alltid positivt. Men vi har i nuläget ingen tränare, vi har ingen som övar med hästen, utvecklar den och får den att bli bättre och bättre. Vår tävlingshäst är mest ute och skrittar med sin skötare medan de andra konkurrenterna har de mest ambitiösa träningsprogram. Tror du på allvar att vår tävlingshäst kommer kunna hålla jämna steg med konkurrenterna i längden?
Det tror inte jag.
Jag som crew är nöjd. Jag har fått mitt stöd, jag har fått min support.
Jag som medlem väntar fortfarande. Jag tänker att jag kan ge Egmont en tid nu, en tid att hämta andan och fundera på saken innan jag återigen kanske måste göra min röst hörd. Kanske kommer de börja uppdatera sidan om ett tag men om detta inte sker innan... Ja, kanske innan jul så är jag redo att berätta vad jag behöver för att ha kul på stallet.se igen.
Crew väntar och jobbar...
Publicerat 121005
Vi gör vad vi måste för er skull!
"Crew får inte sluta godkänna bilder!"
Du hör ju själv hur dumt det låter. Vi är självständiga människor. Vi är fria att låta bli om vi vill. Av och till har vi rätt att ta en paus, precis som du. Det händer saker i våra liv också som kan påverka vår möjlighet att sköta vårt Crewuppdrag. Det går inte att säga att vi inte får.
Ja, jag har tagit på mig ett ansvar som crew men det var ett ansvar med ett stöd i form av trygghet och hjälp från företaget och från en person i support. Om du tar bort grunden på ett hus, hur kan du då förvänta dig att resten ska stå kvar?
Du hör ju själv hur dumt det låter. Vi är självständiga människor. Vi är fria att låta bli om vi vill. Av och till har vi rätt att ta en paus, precis som du. Det händer saker i våra liv också som kan påverka vår möjlighet att sköta vårt Crewuppdrag. Det går inte att säga att vi inte får.
Ja, jag har tagit på mig ett ansvar som crew men det var ett ansvar med ett stöd i form av trygghet och hjälp från företaget och från en person i support. Om du tar bort grunden på ett hus, hur kan du då förvänta dig att resten ska stå kvar?
Sussie som satt i support tidigare kunde lika gärna ha tagit bort alla vi som jobbat som crew när hon slutade för man skulle kunna se det som att vi faktiskt jobbade för henne. Hon tog ansvar för vad vi gjorde och det var hon som var vår chef. Vi hjälpte support, vi var en del av supports team.
"Ni kommer bli kickade!"
Jaaaa? So what? Förstår inte du att vad vi i Crew gör just nu är större än dig och mig? Om villkoret för en ny support och en upprustning av sidan är att jag blir av med min crewstatus så är jag gladeligen med på dealen. Det tror jag också de flesta i gänget är helt med på också. Vad spelar det för roll att vara Crew på en döende eller död sida? Vi är här för att vi älskar sidan och vill hjälpa medlemmarna, inte för att få Crewmärket i stallet.
Vad tror du om mig egentligen? Tror du att jag tycker det är kul att göra dig ledsen och hindra ditt stall från att utvecklas? Tror du att Crewstatusen betyder mer för mig än sidans fortlevnad?
Vad tror du om mig egentligen? Tror du att jag tycker det är kul att göra dig ledsen och hindra ditt stall från att utvecklas? Tror du att Crewstatusen betyder mer för mig än sidans fortlevnad?
Ha tålamod och tro på oss!
Litar du på mig?
Om du gör det, så lyssna då. Lyft blicken från dina bilder och se vad som händer utanför sidan. Två av oss i Crew försöker få ett svar av Egmont varje dag på olika sätt. Vi ringer vår kontaktperson, vi mejlar, vi ringer den svenska växeln... Vi ringer till och med till cheferna i Danmark.
Om du gör det, så lyssna då. Lyft blicken från dina bilder och se vad som händer utanför sidan. Två av oss i Crew försöker få ett svar av Egmont varje dag på olika sätt. Vi ringer vår kontaktperson, vi mejlar, vi ringer den svenska växeln... Vi ringer till och med till cheferna i Danmark.
Dina bilder spelar ingen roll om det inte kommer en ny support snart. Det är inte okej att driva en sida för barn utan någon som helst kontroll. Om inte Egmont har råd med en anställd support, varför har de då ens sidan?
"Men ni kan bara godkänna bilder?"
Ja, visst. Det kan vi såklart. Men varför? För att du vill sälja din häst? Men din häst är värdelös utan support! Ditt stall, allt ditt arbete faller utan någon som tar ansvar för sidan! Dina bilder betyder ingenting om vi inte får hjälp snart.
Om vi började godkänna bilder igen skulle lugnet i stort sett vara återställt igen. Du skulle bli lite irriterade över att någon trollade i gnägg och att någon spammade i chatten men så länge allting funkade skulle du inte bry dig. DU MÅSTE BRY DIG! Det är så. Vi är mänskliga, vi orkar inte bry oss speciellt mycket. Hela länder svälter just nu, bryr du dig? Tja... lite. Inte så mycket. Inte förrän du har bilden på det svältande barnet rakt i ansiktet. Inte förrän du aldrig får dina bilder godkända.
Vi tänker inte rädda sidan lite halvt för Egmonts skull, vi tänker rädda den helt för din skull!
Om vi började godkänna bilder igen skulle lugnet i stort sett vara återställt igen. Du skulle bli lite irriterade över att någon trollade i gnägg och att någon spammade i chatten men så länge allting funkade skulle du inte bry dig. DU MÅSTE BRY DIG! Det är så. Vi är mänskliga, vi orkar inte bry oss speciellt mycket. Hela länder svälter just nu, bryr du dig? Tja... lite. Inte så mycket. Inte förrän du har bilden på det svältande barnet rakt i ansiktet. Inte förrän du aldrig får dina bilder godkända.
Vi tänker inte rädda sidan lite halvt för Egmonts skull, vi tänker rädda den helt för din skull!
Vi finns här. Egmont är längre bort...
Du vänder din irritation mot Crew för att vi är nära, för att vi finns här när det inte är vårt fel eller vårt ansvar. Titta längre upp, längre bort.
Om rektorn skulle sparka din lärare och alla elevassistenterna i klassen, vad tror du skulle hända då? Ingen lärare? Eleverna skulle börja försvinna lite hit och lite dit. Förmodligen skulle ingen fortsätta jobba i läroböckerna någon längre period. Förmodligen skulle det snart inte finnas någon klass längre...
Crew finns kvar. Vi sitter vid våra bänkar och väntar. Vi väntar på vår lärare och vår ledare igen.
Om rektorn skulle sparka din lärare och alla elevassistenterna i klassen, vad tror du skulle hända då? Ingen lärare? Eleverna skulle börja försvinna lite hit och lite dit. Förmodligen skulle ingen fortsätta jobba i läroböckerna någon längre period. Förmodligen skulle det snart inte finnas någon klass längre...
Crew finns kvar. Vi sitter vid våra bänkar och väntar. Vi väntar på vår lärare och vår ledare igen.
Vad vi fått veta...
Det senaste vi har hört är att Egmont håller på att anställa en ny support och det bör innebära att personen börjar jobba inom några vardagar. Det skulle innebära slutet på strejken. Men vi vill också påpeka att detta löfte inte är från oss, det är från Egmont.
Peace, Love and Understanding
/A
Peace, Love and Understanding
/A
Vad är Crews jobb?
Publicerat 121002
Vad är crews uppgift på sidan? Vad finns vi till för? Frågan ställer jag för att vi i crew har uppfattat att inte alla är ense vad det hela handlar om. Vi ser oss själva inte bara som bildgodkännare, vi ser inte att vi enbart ska spärra folk i gnägg. Vi tänker större än så. Vi tänker att vi jobbar för sidans bästa. Vad tänker du? Välj.
Crew ska godkänna bilder!
Jag antar att detta innebär att du är en av de medlemmar som är sjukt irriterade över att crew strejkar i väntan på hjälp och stöd av en ny support och en tydlig hint om vad Egmont tänker. Jag menar... Varför ska sånt tjafs om en ny support drabba dig som medlem?
Men du tänker lite för litet. Du tänker idag och på dig själv. Du vill kunna sälja djur. Att någon annan då inte kan få hjälp med stulna stall, trakasserier eller till och med spåra pedofiler är inte riktigt lika viktigt som dina bilder.
Om vi väljer att definiera crewarbetet på detta smala sätt så är det nästan kontraproduktivt för oss i Crew att så energiskt jobba för en ny support. Vi jobbar för att få någon som ska säga vad vi får och inte får göra till skillnad mot nu. Nu, när vi i princip kan göra vad vi vill. Varför skulle vi behöva support om vi ändå bara ska godkänna bilder? Vi kan i sådana fall ringa Egmont och förklara att vi klarar oss bra i Crew, för oss behövs ingen annan. Och tro mig, de skulle bli glada. Deras största bekymmer är att en anställd support kostar pengar.
Det är Crewmedlemmar som har pushat och sporrat Egmont och sidans medlemmar till handling i början med några få undantag i form av vanliga medlemmar. Om vi bara godkänner bilder, varför skulle vi göra något sådant då?
Men du tänker lite för litet. Du tänker idag och på dig själv. Du vill kunna sälja djur. Att någon annan då inte kan få hjälp med stulna stall, trakasserier eller till och med spåra pedofiler är inte riktigt lika viktigt som dina bilder.
Om vi väljer att definiera crewarbetet på detta smala sätt så är det nästan kontraproduktivt för oss i Crew att så energiskt jobba för en ny support. Vi jobbar för att få någon som ska säga vad vi får och inte får göra till skillnad mot nu. Nu, när vi i princip kan göra vad vi vill. Varför skulle vi behöva support om vi ändå bara ska godkänna bilder? Vi kan i sådana fall ringa Egmont och förklara att vi klarar oss bra i Crew, för oss behövs ingen annan. Och tro mig, de skulle bli glada. Deras största bekymmer är att en anställd support kostar pengar.
Det är Crewmedlemmar som har pushat och sporrat Egmont och sidans medlemmar till handling i början med några få undantag i form av vanliga medlemmar. Om vi bara godkänner bilder, varför skulle vi göra något sådant då?
Crew jobbar för sidan!
Om man istället väljer att se det hela ur ett lite större perspektiv så är inte vår arbetsuppgift lika tydligt definierad. Vårt jobb är inte att göra precis det eller det där, det är mer abstrakt. Det handlar om att i varje handling arbeta för sidans bästa. Att alltid ha medlemmarna och sidans väl och ve för ögonen.
Då kan man ju tycka att det är konstigt att strejka för det blir väl inte jättebra för medlemmen? Nja... Inte nu ja. Men i nästa vecka kanske? Kanske har vi en ny support då? I nästa månad kanske? Då kanske Egmont tagit sig i kragen och fixat en eller annan bugg? Till nästa år kanske det kommer en ny funktion eller så förändras layouten?
Vi vet inte vad som kommer hända men vi vet att vår strejk påverkar Egmont. Vi har varit tydliga i vår information till företaget att ingen i Crew kommer utföra någon form av crewuppgifter fram tills att en ny support är anställd och har börjat jobba. De vet om det. De känner hur det brinner i knutarna för de märker att de får fler och fler mejl från er som medlemmar som ställer krav på dem.
Så använd din irritation till någon positivt, gör din röst hörd och skicka ett mejl eller ring till Egmont och berätta vad som händer på sidan, vad du som medlem skulle behöva och vad sidan betyder för dig.
www.egmontkarnan.se/kontakt/kontaktformular
Då kan man ju tycka att det är konstigt att strejka för det blir väl inte jättebra för medlemmen? Nja... Inte nu ja. Men i nästa vecka kanske? Kanske har vi en ny support då? I nästa månad kanske? Då kanske Egmont tagit sig i kragen och fixat en eller annan bugg? Till nästa år kanske det kommer en ny funktion eller så förändras layouten?
Vi vet inte vad som kommer hända men vi vet att vår strejk påverkar Egmont. Vi har varit tydliga i vår information till företaget att ingen i Crew kommer utföra någon form av crewuppgifter fram tills att en ny support är anställd och har börjat jobba. De vet om det. De känner hur det brinner i knutarna för de märker att de får fler och fler mejl från er som medlemmar som ställer krav på dem.
Så använd din irritation till någon positivt, gör din röst hörd och skicka ett mejl eller ring till Egmont och berätta vad som händer på sidan, vad du som medlem skulle behöva och vad sidan betyder för dig.
www.egmontkarnan.se/kontakt/kontaktformular
/A
Crewstrejk 2.0
Publicerat 120924
Hallå... *eko*
Det ekar ut i cyberrymden. Det låter rätt ödsligt.
Tack. Tack för att du tror på oss. Tack för att du inte tror att vi vill dig eller sidan något ont. Tack för att du tror att vi vill det bästa för alla.
Vi vill härmed avsluta strejken som riktar sig mot medlemmarna. Det är slut. Vi tror att ni förstår.
Men vi tror inte att Egmont förstår. Det har gått ett rykte om att vi har vetat om att det ska komma en ny support länge. Och ja, det ska komma en ny support. Snart.
Och snart är...? När då? Snart var snart också för tre veckor sedan. Snart har varit snart väldigt länge. Hur länge skulle ni gå med på att snart få en ny lärare, mindre läxor, högre månadspeng, ny mobil eller vad som helst? Vi har ett löfte om en lösning någon gång snart... Det känns inte okej längre.
Att arbeta som Crew utan supportstöd är lite som att bygga en bro utan stöttepelare. Vi bygger själva spannet men det står aldrig kvar, det saknas något som håller det uppe. Vi raderar SP-fuskaren(-nas?) fuskstall men kommer inte åt det riktiga stallet, vi spärrar folk som beter sig olämpligt men vågar inte radera för support kan inte råda oss, vi hör om ständiga stallstölder men vi kan inte radera något stall, vi vet inte vem tjuven är och vi kan inte ens veta om det verkligen är en stöld! Vi är verkningslösa utan stödet från support!
Vi tätar det här sjunkande skeppet med våra bara händer och det fungerar inte.
Det finns ett till snart som också hänger i luften... En av oss i crewgänget har agerat som språkrör gentemot Egmont och samlat ihop och vidarebefodrat de andra crewmedlemmarnas mejladresser. Det är någonstans mellan 10 och 20 adress som har ramlat ner i Egmonts mejlbox. Kontaktpersonen på Egmont har lovat att höra av sig till oss i crew. att i alla fall bekräfta att vi finns.
Det ekar ut i cyberrymden. Det låter rätt ödsligt.
Tack. Tack för att du tror på oss. Tack för att du inte tror att vi vill dig eller sidan något ont. Tack för att du tror att vi vill det bästa för alla.
Vi vill härmed avsluta strejken som riktar sig mot medlemmarna. Det är slut. Vi tror att ni förstår.
Men vi tror inte att Egmont förstår. Det har gått ett rykte om att vi har vetat om att det ska komma en ny support länge. Och ja, det ska komma en ny support. Snart.
Och snart är...? När då? Snart var snart också för tre veckor sedan. Snart har varit snart väldigt länge. Hur länge skulle ni gå med på att snart få en ny lärare, mindre läxor, högre månadspeng, ny mobil eller vad som helst? Vi har ett löfte om en lösning någon gång snart... Det känns inte okej längre.
Att arbeta som Crew utan supportstöd är lite som att bygga en bro utan stöttepelare. Vi bygger själva spannet men det står aldrig kvar, det saknas något som håller det uppe. Vi raderar SP-fuskaren(-nas?) fuskstall men kommer inte åt det riktiga stallet, vi spärrar folk som beter sig olämpligt men vågar inte radera för support kan inte råda oss, vi hör om ständiga stallstölder men vi kan inte radera något stall, vi vet inte vem tjuven är och vi kan inte ens veta om det verkligen är en stöld! Vi är verkningslösa utan stödet från support!
Vi tätar det här sjunkande skeppet med våra bara händer och det fungerar inte.
Det finns ett till snart som också hänger i luften... En av oss i crewgänget har agerat som språkrör gentemot Egmont och samlat ihop och vidarebefodrat de andra crewmedlemmarnas mejladresser. Det är någonstans mellan 10 och 20 adress som har ramlat ner i Egmonts mejlbox. Kontaktpersonen på Egmont har lovat att höra av sig till oss i crew. att i alla fall bekräfta att vi finns.
Inget.
Det är knäpptyst från Egmont när det kommer till att kontakta oss i crew. Däremot svarar Egmont på frågor som medlemmar ställer och det gör oss frustrerade.
Förstå oss rätt: Det är bra att ni får veta vad som händer men det vore ju ännu bättre om vi i Crew också fick veta något så att vi kan bekräfta eller dementera rykten som går på sidan och så att vi kan svara på frågor som handlar om sidan, eller hur? När nu enskilda medlemmar får informationen så blir hela informationskedjan bakvänd. Tänk er om er rektor skulle gå till några i er klass och berätta att gympasalen ska rivas, er klass ska slås ihop med en annan klass och läraren ska byta tjänst utan att säga något till läraren själv. Det blir fel. Väldigt fel.
Det är därför vi väljer att vänta ytterligare en tid innan vi återgår att aktivt utföra våra crewsysslor. Vi väntar på Egmont. Vi straffar inte er som medlemmar, vi väntar på direktiv och hjälp. Det innebär att vi inte kan säga när vi kommer tillbaka fullt ut men det är också så att det inte nödvändigtvis är alla i Crew.
Och det där om att vi skulle straffa några specifika medlemmar under förra veckan... Ja, ungefär. Som vi sa. De medlemmar som kränker, hotar och uppför sig illa mot crewmedlemmar. Däremot menar vi inte Berit och Greta på Grodan_00 specifikt. Förstår ni skillnaden?
Vi ber om ert tålamod och förståelse. Vi ber att ni sköter er själva och era stall efter bästa förmåga och vi hoppas att vi snart har nått botten. Ni vet att det är alltid mörkast precis innan gryningen...
Massor av kärlek!
/Acro och resten i Crew.
Det är knäpptyst från Egmont när det kommer till att kontakta oss i crew. Däremot svarar Egmont på frågor som medlemmar ställer och det gör oss frustrerade.
Förstå oss rätt: Det är bra att ni får veta vad som händer men det vore ju ännu bättre om vi i Crew också fick veta något så att vi kan bekräfta eller dementera rykten som går på sidan och så att vi kan svara på frågor som handlar om sidan, eller hur? När nu enskilda medlemmar får informationen så blir hela informationskedjan bakvänd. Tänk er om er rektor skulle gå till några i er klass och berätta att gympasalen ska rivas, er klass ska slås ihop med en annan klass och läraren ska byta tjänst utan att säga något till läraren själv. Det blir fel. Väldigt fel.
Det är därför vi väljer att vänta ytterligare en tid innan vi återgår att aktivt utföra våra crewsysslor. Vi väntar på Egmont. Vi straffar inte er som medlemmar, vi väntar på direktiv och hjälp. Det innebär att vi inte kan säga när vi kommer tillbaka fullt ut men det är också så att det inte nödvändigtvis är alla i Crew.
Och det där om att vi skulle straffa några specifika medlemmar under förra veckan... Ja, ungefär. Som vi sa. De medlemmar som kränker, hotar och uppför sig illa mot crewmedlemmar. Däremot menar vi inte Berit och Greta på Grodan_00 specifikt. Förstår ni skillnaden?
Vi ber om ert tålamod och förståelse. Vi ber att ni sköter er själva och era stall efter bästa förmåga och vi hoppas att vi snart har nått botten. Ni vet att det är alltid mörkast precis innan gryningen...
Massor av kärlek!
/Acro och resten i Crew.
Crewstrejk
Publicerat 120905
Gäller från den 16 september till den 23 september 22.00. Vi godkänner inga bilder i fototävlingen från den 13 september.
Ja. Vi i Crew har fått nog. Det räcker nu. Vi vill inte vara med på de här reglerna. Vi tycker inte det är schysst.
Därför kommer vi i Crew gå ut i strejk under en vecka. Under en vecka kommer inga crewuppgifter utföras och våra stall kommer stå utan att någon loggar in, svarar på mejl och godkänner bilder.
Om ni har läst förra numret av tidningen har ni sett hur övergiven och utnyttjad jag känner mig som Crew. Hur lite stöd jag och mina kollegor har fått i vårt arbete från Egmont och hur vi har fått alldeles för stort och oöverskådligt ansvar för sidan.
En del av strejken är mot Egmont, en protest mot hur styvmoderligt vi har blivit behandlade.
En del av strejken riktas också mot er på sidan. Mot de medlemmar som har alltför lätt att säga att Crew inte gör något, att Crew inte sköter sitt jobb och de som säger att Crew är lata och inaktiva. Vi vill visa exakt hur inaktiva Crew kan bli. Hur fungerar sidan när vi inte gör vårt jobb såsom vi har gjort i så många år?
Du kommer kanske bli ännu argare på oss nu? Du kommer kanske säga att vi bekräftar att Crew är lata och oansvariga? Du kanske förklarar att det är fel sätt vi gör det på men vi har försökt. Jag har försökt och försökt...
Därför kommer vi i Crew gå ut i strejk under en vecka. Under en vecka kommer inga crewuppgifter utföras och våra stall kommer stå utan att någon loggar in, svarar på mejl och godkänner bilder.
Om ni har läst förra numret av tidningen har ni sett hur övergiven och utnyttjad jag känner mig som Crew. Hur lite stöd jag och mina kollegor har fått i vårt arbete från Egmont och hur vi har fått alldeles för stort och oöverskådligt ansvar för sidan.
En del av strejken är mot Egmont, en protest mot hur styvmoderligt vi har blivit behandlade.
En del av strejken riktas också mot er på sidan. Mot de medlemmar som har alltför lätt att säga att Crew inte gör något, att Crew inte sköter sitt jobb och de som säger att Crew är lata och inaktiva. Vi vill visa exakt hur inaktiva Crew kan bli. Hur fungerar sidan när vi inte gör vårt jobb såsom vi har gjort i så många år?
Du kommer kanske bli ännu argare på oss nu? Du kommer kanske säga att vi bekräftar att Crew är lata och oansvariga? Du kanske förklarar att det är fel sätt vi gör det på men vi har försökt. Jag har försökt och försökt...
Vi är också människor.
Under den vecka som Crew strejkar kommer ni med stor sannolikhet märka av märkliga tjat, folk som skriver dumma och onödiga inlägg i gnägg och ingen som gör något åt det. I chatten lär det bli tigg och spam. Utställningen är inte rättvis nu men var säker på att under den vecka som Crew strejkar kommer det bli etter värre.
Ja, jag tror att rädslan för Crew gör att folk tänker sig för en extra gång och inte börjar tjafsa och fuska hur som helst. Nu tar vi medvetet bort denna rädsla, vi tar bort oss själva och lämnar sidan åt er, ni som är medlemmar.
En vecka senare kommer vi tillbaka till våra crew-stall, precis som vanligt och kommer sköta våra sysslor såsom vi alltid har gjort.
Gör vi fel? Regler är regler, oavsett om Crew finns eller inte. Ditt uppförande kan inte bero på om jag är online eller inte. Vi i crew har inte ansvar för vad du skriver och gör här, det ansvaret har du!
Over and Out!
/Acro
Förstår du varför vi i Crew agerar som vi gör? Är du redo att ta ditt ansvar för sidan och först och främst se på hur du handlar här? Vi ber dig att agera förnuftigt för egen del och att hjälpa och informera andra, inte att agera som självutnämnd polis. Tack.
Stallet.se, utan kapten
Publicerat 120902
Jag förstår att det är oroligt på sidan. Jag förstår varför många undrar vad som händer och vem som gör vad. Jag förstår irritationen över buggar som aldrig fixas, tekniska fel av och till och support som aldrig svarar.
Det finns ett enkelt svar till varför inget förändras: Det finns ingen där.
Jag har jobbat som Crew på stallet.se och Minstall.no i 5 år nu och jag har alltid jobbat under en support. Oavsett om personen har hetat Beate, Stine eller Sussie så har det ändå funnits någon som jag har kunnat vända mig till när jag varit osäker på något och som har tagit ansvar för mig och vad jag gör. Det finns det inte längre.
Sussie har slutat för över en månad sedan och i över en månad har jag och vi andra i Crew fått klara oss själva. I alla fall där vi tidigare rapporterat om fusk och missbruk till Sussie och fått hjälp av henne för att lösa det står vi nu själva.
Jag står här med en hemsida i mina händer där jag bara kan se hälften av allt som försiggår. Förstår du hur läskigt det är?
Föreställ dig att du är ute med en förskola eller så. Ett tjugotal barn som är sådär 4-5 år. Du är praoelev. Helt plötsligt stoppar förskolelärarna en ungen i din hand och meddelar att de sticker hem för dagen, gör bäst du kan själv med barnen och ha så kul... Så är det. Inte för att ni är småbarn men situationen är liknande. Jag kan inte ta samma ansvar som support gjorde, ändå lämnas hela sidans öde åt mig och de andra i crew.
Jag känner mig övergiven och försatt i en nästan omöjlig situation där du, som medlem kräver svar av mig och Egmont, som ägare av sidan, kräver att jag inte ska säga något. Nu har dock ett beslut tagits: Jag tänker inte vara tyst. Jag tänker inte bli utnyttjad.
Jag känner mig utnyttjad. Egmont bryr sig inte ett skvatt om mig och tiden och arbetet jag lägger ner här. Egmont bryr sig inte heller om dig, som medlem. Egmont bryr sig bara om en sak: Dina pengar.
Nu har vi kommit så långt i diskussionen att det är dags att komma med lösningar, snarare än gnäll och tandagnisslan.
Det finns ett enkelt svar till varför inget förändras: Det finns ingen där.
Jag har jobbat som Crew på stallet.se och Minstall.no i 5 år nu och jag har alltid jobbat under en support. Oavsett om personen har hetat Beate, Stine eller Sussie så har det ändå funnits någon som jag har kunnat vända mig till när jag varit osäker på något och som har tagit ansvar för mig och vad jag gör. Det finns det inte längre.
Sussie har slutat för över en månad sedan och i över en månad har jag och vi andra i Crew fått klara oss själva. I alla fall där vi tidigare rapporterat om fusk och missbruk till Sussie och fått hjälp av henne för att lösa det står vi nu själva.
Jag står här med en hemsida i mina händer där jag bara kan se hälften av allt som försiggår. Förstår du hur läskigt det är?
Föreställ dig att du är ute med en förskola eller så. Ett tjugotal barn som är sådär 4-5 år. Du är praoelev. Helt plötsligt stoppar förskolelärarna en ungen i din hand och meddelar att de sticker hem för dagen, gör bäst du kan själv med barnen och ha så kul... Så är det. Inte för att ni är småbarn men situationen är liknande. Jag kan inte ta samma ansvar som support gjorde, ändå lämnas hela sidans öde åt mig och de andra i crew.
Jag känner mig övergiven och försatt i en nästan omöjlig situation där du, som medlem kräver svar av mig och Egmont, som ägare av sidan, kräver att jag inte ska säga något. Nu har dock ett beslut tagits: Jag tänker inte vara tyst. Jag tänker inte bli utnyttjad.
Jag känner mig utnyttjad. Egmont bryr sig inte ett skvatt om mig och tiden och arbetet jag lägger ner här. Egmont bryr sig inte heller om dig, som medlem. Egmont bryr sig bara om en sak: Dina pengar.
Nu har vi kommit så långt i diskussionen att det är dags att komma med lösningar, snarare än gnäll och tandagnisslan.
Stallet.se: Ett skepp utan kapten!
Men det är ändå ingen som bryr sig...
För även om jag är arg och besviken på Egmont så tror jag på Stallet.se. Jag tror på er medlemmar och jag tror att ni är värda att kämpa för och att ni kommer kämpa själva också. Vi är små var för sig men tillsammans är vi många! Vi är tusentals ungdomar som håller den här sidan levande och utan oss finns det inga pengar. De måste lyssna.
Hur ska vi göra?
Jag tänker att vi som medlemmar måste göra Egmont medvetna om att vi finns. Därför ber jag dig att göra din röst hörd genom att gå in på www.egmontkarnan.se och klicka på kontakt där. Skicka därefter dina synpunkter till dem dit.
Hur och vad ska vi skriva?
Nej. det fungerar inte att kasta skit på dem. Det går inte att skrika och svära och säga att de är dåliga. Inte konstruktivt. Berätta istället utifrån ditt perspektiv vad Stallet.se ger dig och betyder för dig. Berätta vad du behöver. Använd dig av ord för att uttrycka hur du känner, inte vad de inte gjort.
"Hej! Jag tycker att Stallet.se är den roligaste sajten på internet och jag har upplevt mycket bra saker där. För mig är det ett forum där jag får möta unga och får höra hur de tycker och tänker. För att det ska fortsätta vara såhär behöver jag veta att någon sköter om sidan. Min upplevelse blir mycket sämre när det hela tiden buggar och är tekniska fel. Dessutom känner jag att det är otryggt eftersom det är alldeles för lätt att fuska och det förstör stämningen. För att jag ska fortsätta ha roligt här behöver ni ta hand om sidan...."
Något liknande skulle jag skriva. Skriv ett meddelande idag. Skriv ett till i övermorgon och i nästa vecka och ett till! Vi ska bli hörda!
Det är även Egmont som är ansvarig för support och får ni inget svar i support så tveka inte i att höra av er via deras egen hemsida och anmäl saker där istället. De valde att köpa sidan och därmed måste de ta sitt ansvar.
Om inte vi som medlemmar gör något nu så ser jag bara ett scenario och det är att Stallet.se inom ett år är nedlagt och det vill jag inte! Så vad väntar du på? Rädda sidan! Gör din röst hörd!
Många bäckar små!
/Acro
Hur ska vi göra?
Jag tänker att vi som medlemmar måste göra Egmont medvetna om att vi finns. Därför ber jag dig att göra din röst hörd genom att gå in på www.egmontkarnan.se och klicka på kontakt där. Skicka därefter dina synpunkter till dem dit.
Hur och vad ska vi skriva?
Nej. det fungerar inte att kasta skit på dem. Det går inte att skrika och svära och säga att de är dåliga. Inte konstruktivt. Berätta istället utifrån ditt perspektiv vad Stallet.se ger dig och betyder för dig. Berätta vad du behöver. Använd dig av ord för att uttrycka hur du känner, inte vad de inte gjort.
"Hej! Jag tycker att Stallet.se är den roligaste sajten på internet och jag har upplevt mycket bra saker där. För mig är det ett forum där jag får möta unga och får höra hur de tycker och tänker. För att det ska fortsätta vara såhär behöver jag veta att någon sköter om sidan. Min upplevelse blir mycket sämre när det hela tiden buggar och är tekniska fel. Dessutom känner jag att det är otryggt eftersom det är alldeles för lätt att fuska och det förstör stämningen. För att jag ska fortsätta ha roligt här behöver ni ta hand om sidan...."
Något liknande skulle jag skriva. Skriv ett meddelande idag. Skriv ett till i övermorgon och i nästa vecka och ett till! Vi ska bli hörda!
Det är även Egmont som är ansvarig för support och får ni inget svar i support så tveka inte i att höra av er via deras egen hemsida och anmäl saker där istället. De valde att köpa sidan och därmed måste de ta sitt ansvar.
Om inte vi som medlemmar gör något nu så ser jag bara ett scenario och det är att Stallet.se inom ett år är nedlagt och det vill jag inte! Så vad väntar du på? Rädda sidan! Gör din röst hörd!
Många bäckar små!
/Acro
Att utnyttja ett barn...
Vad gör din bebis på internet?
Ja, nu är jag hård igen. Och ja, ordet utnyttja är kanske lite väl häftigt beroende på hur man tolkar det. Men nu har jag ändå valt att använda mig av den här formuleringen. Det är den som är närmast det jag vill beskriva.
Barnet. Jag brinner för barn och unga. Varför skulle jag annars lägga 5 år av mitt liv för att bli lärare och sådär 25 timmar varje månad på att vara scoutledare eller utbilda scoutledare? Det är ju för att jag brinner för barnets bästa...
Sen så kommer jag ut på internet och så blir jag smått chockerad. Jag blir rädd... Är jag gammalmodig och bakåtsträvande? Kanske... Det kan också vara att jag sett och läst om så mycket som har skett på internet. Det finns så stora möjligheter och så stora faror.
Det finns en hel del unga mammor här på stallet.se och runt om på olika forum och bloggar. Såklart ska de få finnas där om de vill. Givetvis. De är vuxna och myndiga i de flesta fall. Om de vill lägga ut bilder på var del av sitt ansikte och kropp, berätta allt om namn, skola, bostadsort och vanor så är det fine för mig...
Men barnen? Hur kan du välja att publicera detaljer om ditt barns liv för var och en att läsa? Är du medveten om hur många den informationen når? Tänker du framåt? Tänker du på vad ditt barn kommer säga om 10-15 år när den inser att det finns bilder på när den pottränas ute på internet? En bild på en bebis med ärtpuré över hela ansiktet är idag gullig, om 15 år är den extremt pinsam och kanske känner sig barnet kränkt?
Är det säkert? Är det tryggt för ditt barn att finnas på internet så? Vi har sett vansinnesdåd förr och vi kommer få se dem igen. Är det tryggt att ditt barns ansikte och namn finns ute till allmän beskådan? Att du berättar vart ni ska och när? Att du berättar vilket dagis det går på och vilken tid du hämtar?
Barnet. Jag brinner för barn och unga. Varför skulle jag annars lägga 5 år av mitt liv för att bli lärare och sådär 25 timmar varje månad på att vara scoutledare eller utbilda scoutledare? Det är ju för att jag brinner för barnets bästa...
Sen så kommer jag ut på internet och så blir jag smått chockerad. Jag blir rädd... Är jag gammalmodig och bakåtsträvande? Kanske... Det kan också vara att jag sett och läst om så mycket som har skett på internet. Det finns så stora möjligheter och så stora faror.
Det finns en hel del unga mammor här på stallet.se och runt om på olika forum och bloggar. Såklart ska de få finnas där om de vill. Givetvis. De är vuxna och myndiga i de flesta fall. Om de vill lägga ut bilder på var del av sitt ansikte och kropp, berätta allt om namn, skola, bostadsort och vanor så är det fine för mig...
Men barnen? Hur kan du välja att publicera detaljer om ditt barns liv för var och en att läsa? Är du medveten om hur många den informationen når? Tänker du framåt? Tänker du på vad ditt barn kommer säga om 10-15 år när den inser att det finns bilder på när den pottränas ute på internet? En bild på en bebis med ärtpuré över hela ansiktet är idag gullig, om 15 år är den extremt pinsam och kanske känner sig barnet kränkt?
Är det säkert? Är det tryggt för ditt barn att finnas på internet så? Vi har sett vansinnesdåd förr och vi kommer få se dem igen. Är det tryggt att ditt barns ansikte och namn finns ute till allmän beskådan? Att du berättar vart ni ska och när? Att du berättar vilket dagis det går på och vilken tid du hämtar?
Om det vore mig och mitt barn det handlade om så skulle jag förmodligen inte ens nämna det. Jag skulle förmodligen inte ens tala om att jag hade ett barn här. Vad vet ni? Jag kanske redan är mamma, ni skulle aldrig kunna veta säkert...
Jag har valt att spendera en del av min tid på internet men jag behöver inte göra samma val för mitt barn. Barnet har inget behov av en fiktiv verklighet nu. När det blir äldre får det välja själv.
Många gånger upplever jag att de som berättar om sina barn här gör det i ett syfte: popularitet. Exploatera ditt barns personlighet och bilder på det över stallet.se och få massor av besökare. Det får mig att må illa. Om du är mogen att ta ansvar för ett barn så borde du också vara mogen nog att inte utnyttja det för popularitet och uppmärksamhet på en hemsida.
JA, jag vet att retoriken i detta nummer är hård. Jag vet att ni kommer uppfatta det som om ALLA som visat upp en enda bild är dåliga människor. Så är inte fallet, det är inte så jag menar. Hör på vad jag säger i hela numret, fastna inte vid ett enstaka ord. Jag har dragit allting till sin spets. Jag vet att en del nu kommer i princip hata mig för det jag sagt här. Till er vill jag säga: Om du inte gör såhär så behöver du inte ta åt dig. Då behöver du inte bli arg och hata mig. Då kan du istället ställa dig på min sida och förfasas över de föräldrar som gör det jag beskrivit ovan. Om du inte gör såhär så behöver du inte heller försvara dig inför mig eller någon annan. Om du känner igen dig själv i något ovan så borde du fundera lite på hur du använder internet men det är ett samtal mellan dig, ditt samvete och förstånd och din eventuella partner.
Tack och adjö.
/Acro, den hemlighetsfulla.
Jag har valt att spendera en del av min tid på internet men jag behöver inte göra samma val för mitt barn. Barnet har inget behov av en fiktiv verklighet nu. När det blir äldre får det välja själv.
Många gånger upplever jag att de som berättar om sina barn här gör det i ett syfte: popularitet. Exploatera ditt barns personlighet och bilder på det över stallet.se och få massor av besökare. Det får mig att må illa. Om du är mogen att ta ansvar för ett barn så borde du också vara mogen nog att inte utnyttja det för popularitet och uppmärksamhet på en hemsida.
JA, jag vet att retoriken i detta nummer är hård. Jag vet att ni kommer uppfatta det som om ALLA som visat upp en enda bild är dåliga människor. Så är inte fallet, det är inte så jag menar. Hör på vad jag säger i hela numret, fastna inte vid ett enstaka ord. Jag har dragit allting till sin spets. Jag vet att en del nu kommer i princip hata mig för det jag sagt här. Till er vill jag säga: Om du inte gör såhär så behöver du inte ta åt dig. Då behöver du inte bli arg och hata mig. Då kan du istället ställa dig på min sida och förfasas över de föräldrar som gör det jag beskrivit ovan. Om du inte gör såhär så behöver du inte heller försvara dig inför mig eller någon annan. Om du känner igen dig själv i något ovan så borde du fundera lite på hur du använder internet men det är ett samtal mellan dig, ditt samvete och förstånd och din eventuella partner.
Tack och adjö.
/Acro, den hemlighetsfulla.
Du lider av den kognitiva skammen...
Upplever du den? Du känner den bränna va? Som en hård knut i magen tynger den, den skickar ilningar upp längs ryggraden. Hjärtat slår fortare och kinderna rodnar. Du vill inte att någon ska titta på dig. De kanske kan se det, att du känner den. Du vill helst smälta ihop med väggen. Se mig inte...
Du känner den kognitiva skammen just nu.
Hur jag kan veta att du upplever något som du inte ens är säker på vad det är? Därför att det är just det det hela handlar om...
Kognitiv handlar om tankar och kunskap, att förstå. Och den kognitiva skammen kommer när vi skäms över att inte förstå, att verka dumma, korkade och helt bakom flötet...
"Har alla förstått?"
Du sneglar på klasskamraterna. De nickar oengagerat och pliktskyldigt. Jo... De hävdar att de förstått. De har inga frågor alls. Då kommer den, då slår den till. Är det bara jag som inte fattar? Är det så att jag är mest korkad? Att jag är dummast i klassen?
Jag är intelligent och skolbegåvad. Jag har alltid haft lätt för mig och kanske är det oss som den kognitiva skammen drabbar hårdast. Vi som har en bild av att vi måste vara smarta. Vad är jag om jag inte är smart? Vad är jag om jag inte längre är klassens brainiac?
Jag har varit rädd för att verka dum men jag har också kommit förbi det. Hur ska jag kunna lära mig mer om jag inte förstår vad det är vi talar om? Hur ska jag räkna ut ett tal om jag inte förstår vad det står? Hur ska jag kunna översätta en mening om jag inte förstår orden? Om jag inte förstår uppgiften?
"Har alla förstått?"
NEJ! JAG FATTAR INTE! Låt mig ta ett exempel från lärarutbildningen på universitetet. Jag menar; LÄRARUTBILDNINGEN! Okej... Vi sitter i en lektionssal och lyssnar på en professor i litteratur. Introduktionskurs. Vi är nybörjare. Han talar om rim. Han talar om manliga och kvinnliga rim. (Ja, det finns. Det handlar om ifall det är enstaviga eller flerstaviga. Enstaviga ord är manliga, typ man-kan. Flerstaviga är kvinnliga, typ kvinna-finna.) Okej... Så långt är jag med. Jag förstod. Sedan säger läraren detta:
"Manliga rim skrivs med små bokstäver, kvinnliga med stora." (Eller om det var tvärt om, jag minns inte...)
Ehhhh.... VAD? Jag fattar nada. Måste jag skriva KVINNA-FINNA om jag skriver en dikt med tvåstaviga rim? Ska de vara med stora bokstäver? Förstå min förvirring.
Du känner den kognitiva skammen just nu.
Hur jag kan veta att du upplever något som du inte ens är säker på vad det är? Därför att det är just det det hela handlar om...
Kognitiv handlar om tankar och kunskap, att förstå. Och den kognitiva skammen kommer när vi skäms över att inte förstå, att verka dumma, korkade och helt bakom flötet...
"Har alla förstått?"
Du sneglar på klasskamraterna. De nickar oengagerat och pliktskyldigt. Jo... De hävdar att de förstått. De har inga frågor alls. Då kommer den, då slår den till. Är det bara jag som inte fattar? Är det så att jag är mest korkad? Att jag är dummast i klassen?
Jag är intelligent och skolbegåvad. Jag har alltid haft lätt för mig och kanske är det oss som den kognitiva skammen drabbar hårdast. Vi som har en bild av att vi måste vara smarta. Vad är jag om jag inte är smart? Vad är jag om jag inte längre är klassens brainiac?
Jag har varit rädd för att verka dum men jag har också kommit förbi det. Hur ska jag kunna lära mig mer om jag inte förstår vad det är vi talar om? Hur ska jag räkna ut ett tal om jag inte förstår vad det står? Hur ska jag kunna översätta en mening om jag inte förstår orden? Om jag inte förstår uppgiften?
"Har alla förstått?"
NEJ! JAG FATTAR INTE! Låt mig ta ett exempel från lärarutbildningen på universitetet. Jag menar; LÄRARUTBILDNINGEN! Okej... Vi sitter i en lektionssal och lyssnar på en professor i litteratur. Introduktionskurs. Vi är nybörjare. Han talar om rim. Han talar om manliga och kvinnliga rim. (Ja, det finns. Det handlar om ifall det är enstaviga eller flerstaviga. Enstaviga ord är manliga, typ man-kan. Flerstaviga är kvinnliga, typ kvinna-finna.) Okej... Så långt är jag med. Jag förstod. Sedan säger läraren detta:
"Manliga rim skrivs med små bokstäver, kvinnliga med stora." (Eller om det var tvärt om, jag minns inte...)
Ehhhh.... VAD? Jag fattar nada. Måste jag skriva KVINNA-FINNA om jag skriver en dikt med tvåstaviga rim? Ska de vara med stora bokstäver? Förstå min förvirring.
Här någonstans sneglar jag runt på klassen och ser att de flesta har en blank hinna över ögonen, som om de inte är riktigt närvarande. Jag förstår att jag inte är den enda som inte förstår så jag hejdar föreläsaren. Jag tar på mig det viktiga och ärofyllda uppdraget. Jag klarar att bära den kognitiva skammen. Jag förklarar att jag inte förstår.
Här stirrar nu föreläsaren på mig som om jag är dum i huvudet. Vilken tur att jag vet att jag inte är dum i huvudet. För honom är det helt uppenbart vad det handlar om och han har ju förstått så han säger samma sak igen:
"Alltså. Manliga rim skrivs med SMÅ bokstäver och kvinnliga skrivs med STORA."
Han anser saken utredd. Men... Seriöst. Om jag inte förstod förklaringen första gången så gör jag med stor sannolikhet inte det andra heller, oavsett hur han betonar. Så jag sveper manteln av kognitiv skam runt mig som en filt och frågar igen. Och igen svarar läraren samma sak. Och återigen förstår jag INGENTING. Först tredje gången jag frågar så får jag ett annat svar. Först då jag tydligt visar missförståndet med hur jag förstår saken (Det med att jag måste skriva KVINNA-FINNA) så får jag en förklaring.
Förklaringen? Alltså... När man märker ut vilka rim som hör ihop så använder man små och stora bokstäver för att markera vilken sorts rim det handlar om. Alltså...
Jag söker en man a
en man som kan a
se mig som kvinna B
Säg, när ska jag finna? B
Förstår ni då? För först här förstod jag.
Och... Om inte jag vågat fråga, om jag varit för rädd för att verka dum, då hade en hel klass blivit lite dummare än de blev nu. Jag VET att det var flera som inte förstod. Jag vet det för folk kom fram och sa det och tackade mig.
Tänk så nästa gång som läraren säger "Har alla förstått?", tänk att du är klassens hjälte som räcker upp handen och ber om en förklaring igen, lite annorlunda den här gången, så att alla kan förstå.
Du förtjänar att förstå, du förtjänar en förklaring som passar ditt sätt att tänka. Våga fråga igen och be läraren eller vem det nu är att försöka säga på ett annat sätt.
Kärlek och förstånd!
/Acro-som-är-smart
Här stirrar nu föreläsaren på mig som om jag är dum i huvudet. Vilken tur att jag vet att jag inte är dum i huvudet. För honom är det helt uppenbart vad det handlar om och han har ju förstått så han säger samma sak igen:
"Alltså. Manliga rim skrivs med SMÅ bokstäver och kvinnliga skrivs med STORA."
Han anser saken utredd. Men... Seriöst. Om jag inte förstod förklaringen första gången så gör jag med stor sannolikhet inte det andra heller, oavsett hur han betonar. Så jag sveper manteln av kognitiv skam runt mig som en filt och frågar igen. Och igen svarar läraren samma sak. Och återigen förstår jag INGENTING. Först tredje gången jag frågar så får jag ett annat svar. Först då jag tydligt visar missförståndet med hur jag förstår saken (Det med att jag måste skriva KVINNA-FINNA) så får jag en förklaring.
Förklaringen? Alltså... När man märker ut vilka rim som hör ihop så använder man små och stora bokstäver för att markera vilken sorts rim det handlar om. Alltså...
Jag söker en man a
en man som kan a
se mig som kvinna B
Säg, när ska jag finna? B
Förstår ni då? För först här förstod jag.
Och... Om inte jag vågat fråga, om jag varit för rädd för att verka dum, då hade en hel klass blivit lite dummare än de blev nu. Jag VET att det var flera som inte förstod. Jag vet det för folk kom fram och sa det och tackade mig.
Tänk så nästa gång som läraren säger "Har alla förstått?", tänk att du är klassens hjälte som räcker upp handen och ber om en förklaring igen, lite annorlunda den här gången, så att alla kan förstå.
Du förtjänar att förstå, du förtjänar en förklaring som passar ditt sätt att tänka. Våga fråga igen och be läraren eller vem det nu är att försöka säga på ett annat sätt.
Kärlek och förstånd!
/Acro-som-är-smart
En kommentar är alltid uppskattat! Lämna ditt fotspår här.
Sanningen bakom hatet...
Det är lätt att välja den enkla vägen. Vi gör så. Det är enkelt att bara acceptera ena sidans historia och inte tänka mer på vad som faktiskt skett. Är det du har fått höra relevant eller ens sant?
Ibland, i sällsynta fall, är det sant. Ibland handlar vi i Crew ogenomtänkt eller olämpligt. Men oftast så är det så att medlemmen innerst inne vet att den har gjort det den blir bestraffad för men inte vill ta ansvaret själv. Det är så mycket lättare att skylla på alla andra. Det är busschaufförens fel att du missade bussen, det är inte alls så att du kom springande i sista minuten. Det är lärarens fel att du misslyckades på provet, det är inte alls så att du satt på fejan på lektionerna. Det är mammas fel att dina träningsbyxor är borta, det är inte alls så att du lämnade dem i en hög på golvet och att din mamma städade bort dem då...
Det är crews fel...
Exempel 1
Ibland, i sällsynta fall, är det sant. Ibland handlar vi i Crew ogenomtänkt eller olämpligt. Men oftast så är det så att medlemmen innerst inne vet att den har gjort det den blir bestraffad för men inte vill ta ansvaret själv. Det är så mycket lättare att skylla på alla andra. Det är busschaufförens fel att du missade bussen, det är inte alls så att du kom springande i sista minuten. Det är lärarens fel att du misslyckades på provet, det är inte alls så att du satt på fejan på lektionerna. Det är mammas fel att dina träningsbyxor är borta, det är inte alls så att du lämnade dem i en hög på golvet och att din mamma städade bort dem då...
Det är crews fel...
Exempel 1
Okej. Nu har vi kommit så långt att jag tänker ge er lite exempel. Det är autentiska exempel, det är stall som själva har skrivit detta efter att de brutit mot en regel och blivit bestraffade för det. Jag minns inte längre vilka stallen var, jag hämtade mina exempel för flera månader sen och vem det är är inte viktigt. Känner du igen dig eller vet vem det är, bry dig inte om att berätta det. Jag är inte intresserad av personen, jag är intresserad av fenomenet. Vi behöver inte veta ett namn för att förstå. Och... Jag är inte arg på något sätt.
Nå... Först har vi ett stall som hade laddat upp bilder i sitt Fotogalleri. Det var söta djurbilder som stallet hade till salu. En eller annan hade redan lagt ett bud. Det i sig är ju inte så speciellt märkvärdigt men något fick mig att stanna till i stallet. Jag sökte på bilderna och hittade hemsidan de kom ifrån. Därefter frågade jag stallet om den hade fått tillstånd av bildägaren(fotografen) att använda bilderna.
Här blev det tricky... Stallet hade nämligen mejlat men det hade den gjort samma dag och den hade ännu inte fått något svar. Men UNDER TIDEN som den väntade på svar om den fick eller inte fick använda bilderna så använde stallet dem ändå. Nu förstår ni väl själva att det inte är ett okej sätt att göra. Du tar ju inte och cyklar iväg med någon annans cykel medan du väntar på svar om den vill sälja den till dig eller ej. Det är ju uppenbart att man väntar.
Detta är också vad jag förklarade till stallet. De bilder den hade ladda upp var tvungna att raderas till den fått ett otvetydigt "JA!" på att bilderna fick användas. Ja, jag fick hota med min ställning som crew för att stallet skulle skärpa sig och faktiskt radera bilderna.
Jag var ändå ganska nöjd sen. Jag tyckte att även om vi inte var såta vänner så var det ändå ett neutralt samtal, vi hade löst konflikten i samförstånd... Men...
"Pallar inte allt hat jag fått. Jag har ansökt om tillstånd till fotografen men det tar inte en jävel hänsyn till. Så fort jag tjänat ihop till GM:et hos XXX så tas hela skiten bort.
Grattis, ni bröt ner mig. Igen."
Detta dök upp på stallets press plus ett Tjat om att Crew krossade hennes drömmar...
Om det var en smula överdrivet och oförtjänt att skylla på oss? Döm själva...
Grattis, ni bröt ner mig. Igen."
Detta dök upp på stallets press plus ett Tjat om att Crew krossade hennes drömmar...
Om det var en smula överdrivet och oförtjänt att skylla på oss? Döm själva...
Exempel 2
Nästa fall skedde ungefär samtidigt. Även detta handlade om bilder. Denna gången dock om Fototävlingen. Ni kan (förhoppningsvis) reglerna dit? Det är rätt specifika krav om vad bilderna får föreställa och hur mycket de får vara redigerade men framför allt den absoluta regeln DU MÅSTE HA FOTAT SJÄLV. Ska jag säga det igen? DU måste ha tryckt ner knappen på kamera! Du ska ha varit vid situationen och fotat den. PUNKT.
Egentligen en ganska enkel regel att följa men en regel som vi ständigt måste påminna folk om.
Nåväl, till saken. Jag finner ett stall som deltar med en bild i fototävlingen. Bilden föreställer henne på hennes häst. Det är suspekt. När jag sedan frågar så svarar stallet att det är mamman som har fotat bilden. Det är ju kristallklart. Bilden är inte egenfotad och ska därmed inte delta i fototävlingen. Jag förklarar tävlingens regler för medlemmen och tar bort bilden från tävlingen. Piece of cake!
Jaaa.... Och sen kommer tjaten. "Vissa crew borde inte få vara kvar." och "De förstör allt" eller något liknande. Jag har inte kvar dem. Såklart blir jag lite upprörd och tittar efter vad det egentligen är som sker i stallet. Det är några som har skrivit några HB-inlägg till personen och undrar vad som skett eller säger att de också håller med om crews inkompetens.
Vad svarar stallet? Berättar stallet att hon hade med en tillståndsbild i EF-tävlingen och det är därför hon är arg? Nejnejnej... Allt annat utom det.
"De nollar en i utställningar, är otrevliga själva och raderar stall hit och dit. Finns två - tre vettiga crews"
"Ja + nollad på utställningar två gånger med katterna, skojstigt. Och ställde ut XXX för en vecka sen, 23 p med 23 röser. makes sence"
"Jag har en otrevlig attityd, använder så himla mycket svordommar (som inte crew medlemmarna gör lol) och lite sånt smått och gott."
Så hon är arg för att hon blev bestraffade för att hon bröt mot reglerna i en sorts tävling och smutskastar sedan crewmedlemmarna med helt andra saker och händelser. Var är logiken i detta?
Nästa gång någon skickar ett argt tjat om Crew så tänk lite. Den personen kommer aldrig säga: "Ja, jo, jag är egentligen mest är på mig själv eftersom jag faktiskt var rätt taskig mot en annan medlem i gnägg." eller "Jag är pissförbannad för att crew raderade bilden jag stulit från en annan medlem!"
Tänk själv.
/Kritiska Acro
Egentligen en ganska enkel regel att följa men en regel som vi ständigt måste påminna folk om.
Nåväl, till saken. Jag finner ett stall som deltar med en bild i fototävlingen. Bilden föreställer henne på hennes häst. Det är suspekt. När jag sedan frågar så svarar stallet att det är mamman som har fotat bilden. Det är ju kristallklart. Bilden är inte egenfotad och ska därmed inte delta i fototävlingen. Jag förklarar tävlingens regler för medlemmen och tar bort bilden från tävlingen. Piece of cake!
Jaaa.... Och sen kommer tjaten. "Vissa crew borde inte få vara kvar." och "De förstör allt" eller något liknande. Jag har inte kvar dem. Såklart blir jag lite upprörd och tittar efter vad det egentligen är som sker i stallet. Det är några som har skrivit några HB-inlägg till personen och undrar vad som skett eller säger att de också håller med om crews inkompetens.
Vad svarar stallet? Berättar stallet att hon hade med en tillståndsbild i EF-tävlingen och det är därför hon är arg? Nejnejnej... Allt annat utom det.
"De nollar en i utställningar, är otrevliga själva och raderar stall hit och dit. Finns två - tre vettiga crews"
"Ja + nollad på utställningar två gånger med katterna, skojstigt. Och ställde ut XXX för en vecka sen, 23 p med 23 röser. makes sence"
"Jag har en otrevlig attityd, använder så himla mycket svordommar (som inte crew medlemmarna gör lol) och lite sånt smått och gott."
Så hon är arg för att hon blev bestraffade för att hon bröt mot reglerna i en sorts tävling och smutskastar sedan crewmedlemmarna med helt andra saker och händelser. Var är logiken i detta?
Nästa gång någon skickar ett argt tjat om Crew så tänk lite. Den personen kommer aldrig säga: "Ja, jo, jag är egentligen mest är på mig själv eftersom jag faktiskt var rätt taskig mot en annan medlem i gnägg." eller "Jag är pissförbannad för att crew raderade bilden jag stulit från en annan medlem!"
Tänk själv.
/Kritiska Acro
Tillståndsbilder.
En reaktion på att medlemmarna såg ner på de som hade tillstånd av andra fotografer om att använda dennes bilder.
Hej hopp i lingonskogen!
I detta nummer av min alldeles egna tidning tänkte jag tipsa lite om hur du kan förenkla för crew och förtydliga för dina köpare när du säljer djur. Men först kommer min åsikt om tillståndsbilder tas upp!
Jahapp! Tillståndsbilder... Nu är det spännande va? Kommer Acro säga BU eller BÄ!?! OCH DET BLIR...
Bä. Eller... Bra. Jag menar... Varför inte?
Ja, jag vet att det är svårt och att man får kämpa för bra bilder. Det är mycket jobb bakom och allt sådant...
Men för mig då? Jag har två väldigt distinktiv spräckliga katter vara endast en bor hos mig... Vad ska jag göra?
Jag kan kämpa och ta massor av snygga bilder på Chibi men hur seriöst känns det att använda dem till en uppfödning? Jag skulle kunna göra exakt 5 katter med bilder av Chibi eller Mizu innan ni började viska "massproduktion..." till varandra. De ser så annorlunda ut att jag aldrig skulle komma undan med det.
Sedan är det det där med att bilderna ska vara EF... Okej. Jag förstår att det är roligare om det är försäljaren själv som har fotat men är det allt? Är det viktigaste att det var just den som höll i kameran?
Jag har sett folk som har tagit hutlösa priser för sina EF-djur men när man tittar närmare på djuren så finns där INGENTING! 3000 sp för ett djur med EF-bild, standarddesign och ingen info what so ever? Var är logiken?
Nej, ge mig ett djur med en bild med tillstånd, en fin design, gott om mysig fakta och små berättelser och så kan du behålla ditt massproducerade EF-bildsdjur.
End of story. Här alltså.
I detta nummer av min alldeles egna tidning tänkte jag tipsa lite om hur du kan förenkla för crew och förtydliga för dina köpare när du säljer djur. Men först kommer min åsikt om tillståndsbilder tas upp!
Jahapp! Tillståndsbilder... Nu är det spännande va? Kommer Acro säga BU eller BÄ!?! OCH DET BLIR...
Bä. Eller... Bra. Jag menar... Varför inte?
Ja, jag vet att det är svårt och att man får kämpa för bra bilder. Det är mycket jobb bakom och allt sådant...
Men för mig då? Jag har två väldigt distinktiv spräckliga katter vara endast en bor hos mig... Vad ska jag göra?
Jag kan kämpa och ta massor av snygga bilder på Chibi men hur seriöst känns det att använda dem till en uppfödning? Jag skulle kunna göra exakt 5 katter med bilder av Chibi eller Mizu innan ni började viska "massproduktion..." till varandra. De ser så annorlunda ut att jag aldrig skulle komma undan med det.
Sedan är det det där med att bilderna ska vara EF... Okej. Jag förstår att det är roligare om det är försäljaren själv som har fotat men är det allt? Är det viktigaste att det var just den som höll i kameran?
Jag har sett folk som har tagit hutlösa priser för sina EF-djur men när man tittar närmare på djuren så finns där INGENTING! 3000 sp för ett djur med EF-bild, standarddesign och ingen info what so ever? Var är logiken?
Nej, ge mig ett djur med en bild med tillstånd, en fin design, gott om mysig fakta och små berättelser och så kan du behålla ditt massproducerade EF-bildsdjur.
End of story. Här alltså.
Jo... Nästa del av detta nummer. Nu handlar det om dig som använder tillståndsbilder. Vi får ofta rapporter om att folk stjäl bilder eller inte alls har bett om tillstånd. Kanske är det också det som gör att värdet på djur med tillståndsbilder är lägre. Man kan inte vara säker på om det verkligen ÄR med tillstånd. T'nk om säljaren ljuger? Tänk om jag köper ett djur med en olovlig bild? Som köpare förstår jag att man blir nervös och det är förståss bra att vara försiktig.
Här är mitt tips till alla er som har tillståndsbilder:
Lägg upp mejlet där du har fått tillstånd!
"Men jag vill inte berätta varifrån jag har tillstånd..."
Tja... för det första tar det vem som helst exakt 10 sekunder att hitta bilden och därmed hemsidan. Det är jätteenkelt. Menmen... Om du vill ha det så:
Lägg upp mejlet i ditt DESIGNALBUM och gör så att det är DOLT. Om du gör detta så kan bara du och de i Crew se tillståndet och det som står däri.
Om du gör det här så underlättar du för alla! Dina framtida köpare behöver inte undra utan en crew kan snabbt kika om tillståndet är äkta. Crew behöver inte tjata om att få se tillstånd utan det finns redan där.
Det är så himla enkelt. Gör det nu. Alltså NU! Jag kommer och tittar sen.
/Acro
Här är mitt tips till alla er som har tillståndsbilder:
Lägg upp mejlet där du har fått tillstånd!
"Men jag vill inte berätta varifrån jag har tillstånd..."
Tja... för det första tar det vem som helst exakt 10 sekunder att hitta bilden och därmed hemsidan. Det är jätteenkelt. Menmen... Om du vill ha det så:
Lägg upp mejlet i ditt DESIGNALBUM och gör så att det är DOLT. Om du gör detta så kan bara du och de i Crew se tillståndet och det som står däri.
Om du gör det här så underlättar du för alla! Dina framtida köpare behöver inte undra utan en crew kan snabbt kika om tillståndet är äkta. Crew behöver inte tjata om att få se tillstånd utan det finns redan där.
Det är så himla enkelt. Gör det nu. Alltså NU! Jag kommer och tittar sen.
/Acro
Var är glädjen?
Även detta inlägg syftar till utställningen...
Jag vann utställningen här i förra veckan eller när det var. Gissa om jag är stolt. MIN lilla Mizu-Pizu-älsklingskatt vann! Jag som fotat bilden och legat i gräset och krälat för att fota den. Och DU och DU och DU (pekar) har röstat på henne! Tack! DU och DU och DU gjorde min dag oavsett vad du röstade. Jag vann på ärliga röster!
Jaaa... Fast... Alltså. Om du kollar i mitt stall så ser du ju att min Mizu inte har någon rosett och speciellt ingen som dök upp för 2 veckor sedan.
Är jag desillusionerad? Har jag sett i syne eller är det helt enkelt så att jag ljuger rakt upp och ner? Nja... Det är enklare än så: Jag fick känslan av vinst. Det kändes som jag vann.
Mizu kom på 16de plats. 15 katter hade mer poäng än henne och ändå är jag jätteglad. Varför? Men vi vet ju det. Vi vet att det är väldigt vanligt att folk röstar upp djur från en speciell uppfödare eller djur i ett speciellt stall, antingen någon de gillar eller sina egna stall och djur...
Nu kan jag ju välja att förbanna alla fuskare och klaga över alla som bara röstar på sina polares djur eller på just det stall vars djur är populära just nu. Eller så kan jag låta bli.
För i längden... Vems är förlusten? Jag fick inga SP och ingen rosett men jag fick glädjen och stoltheten över min "vinst". Ett annat stall, med en annan strävan, en strävan efter rosetter och SP, fick just det. Rosetter och SP fast kanske ingen glädje på samma sätt som jag upplevde. Istället blev det nog en grumlad glädje. En glädje som gnagde och kanske viskade att det kanske inte var helt välförtjänt...
Jag vill påpeka att jag inte har en aning om vem som egentligen vann den där veckan. Jag har inte heller på något sätt bevis för att just de djuren var framfuskade, vare sig av ägaren eller någon annan.
Detta är inte ett korståg mot dig, det är en glädjeyttring från mig och en uppmaning till dig att följa i mitt spår.
Jaaa... Fast... Alltså. Om du kollar i mitt stall så ser du ju att min Mizu inte har någon rosett och speciellt ingen som dök upp för 2 veckor sedan.
Är jag desillusionerad? Har jag sett i syne eller är det helt enkelt så att jag ljuger rakt upp och ner? Nja... Det är enklare än så: Jag fick känslan av vinst. Det kändes som jag vann.
Mizu kom på 16de plats. 15 katter hade mer poäng än henne och ändå är jag jätteglad. Varför? Men vi vet ju det. Vi vet att det är väldigt vanligt att folk röstar upp djur från en speciell uppfödare eller djur i ett speciellt stall, antingen någon de gillar eller sina egna stall och djur...
Nu kan jag ju välja att förbanna alla fuskare och klaga över alla som bara röstar på sina polares djur eller på just det stall vars djur är populära just nu. Eller så kan jag låta bli.
För i längden... Vems är förlusten? Jag fick inga SP och ingen rosett men jag fick glädjen och stoltheten över min "vinst". Ett annat stall, med en annan strävan, en strävan efter rosetter och SP, fick just det. Rosetter och SP fast kanske ingen glädje på samma sätt som jag upplevde. Istället blev det nog en grumlad glädje. En glädje som gnagde och kanske viskade att det kanske inte var helt välförtjänt...
Jag vill påpeka att jag inte har en aning om vem som egentligen vann den där veckan. Jag har inte heller på något sätt bevis för att just de djuren var framfuskade, vare sig av ägaren eller någon annan.
Detta är inte ett korståg mot dig, det är en glädjeyttring från mig och en uppmaning till dig att följa i mitt spår.
Du kanske ny tänker att "Vad är det för problem då? Din katt kan ju få komma på en sån där skitplacering någonstans kring plats tio, en sån där som inget är värd, så kan jag ju rösta upp mina djur, det gör ju ändå inget?"
Fast det är det som är grejen. Att det inte gör något. Varje gång du fuskar dit ännu en rosett på ett djur så urholkar du värdet av rosetter ytterligare lite till. Vad är en rosett värd numera? SP, SP och bara SP.
Vem orkar glädja sig med att samma stall har fått en till rosett på det djur som vann också förrförra veckan?
Jag är rädd för rosetter. Konstigt va? Ja, jag är rädd för dem. De bär på skam och misstänksamhet. Om jag skulle få en rosett så skulle jag känna mig ovärdig och orolig. TÄNK om folk faktiskt inte röstade ärligt? TÄNK om det inte är så att mitt djur faktiskt ÄR värd rosetten? TÄNK om de röstade som de gjorde bara för att det var jag? Jag skulle inte kunna släppa tanken. Jag skulle alltid vara misstänksam mot den, att den var oförtjänt och jag skulle bära på skamkänslan, på rädslan att DU kanske tror att jag fuskat fram den...
Utställningen är urholkad, missbrukad och utsliten. En funktion som för länge sedan förlorat sin funktion. Kan vi få tillbaka utställningen som den var förut? För kanske 5-6 år sedan? Jag vet inte. Jag vet inte ens om det var bättre då, förmodligen har jag bara strött lite gyllene minnespuder över bilderna av hur det var då...
I slutändan... I slutändan var det nog ändå bra. Ja, att jag fick en sextondeplats alltså. Jag tror att min högsta dröm är att en av mina katter IRL ska få en fjärdeplats. Ja, det vore bäst.
/Acro
Fast det är det som är grejen. Att det inte gör något. Varje gång du fuskar dit ännu en rosett på ett djur så urholkar du värdet av rosetter ytterligare lite till. Vad är en rosett värd numera? SP, SP och bara SP.
Vem orkar glädja sig med att samma stall har fått en till rosett på det djur som vann också förrförra veckan?
Jag är rädd för rosetter. Konstigt va? Ja, jag är rädd för dem. De bär på skam och misstänksamhet. Om jag skulle få en rosett så skulle jag känna mig ovärdig och orolig. TÄNK om folk faktiskt inte röstade ärligt? TÄNK om det inte är så att mitt djur faktiskt ÄR värd rosetten? TÄNK om de röstade som de gjorde bara för att det var jag? Jag skulle inte kunna släppa tanken. Jag skulle alltid vara misstänksam mot den, att den var oförtjänt och jag skulle bära på skamkänslan, på rädslan att DU kanske tror att jag fuskat fram den...
Utställningen är urholkad, missbrukad och utsliten. En funktion som för länge sedan förlorat sin funktion. Kan vi få tillbaka utställningen som den var förut? För kanske 5-6 år sedan? Jag vet inte. Jag vet inte ens om det var bättre då, förmodligen har jag bara strött lite gyllene minnespuder över bilderna av hur det var då...
I slutändan... I slutändan var det nog ändå bra. Ja, att jag fick en sextondeplats alltså. Jag tror att min högsta dröm är att en av mina katter IRL ska få en fjärdeplats. Ja, det vore bäst.
/Acro
Relevansen i internettjafsen...
Jag har jobbat som crew alldeles för länge. Så länge att jag inte minns när jag började utan jag måste gå till någon undersida någonstans på mitt stall och titta för att minnas.
I alla fall. Under alla mina år har jag nog varit med och löst otaliga tjafs, bråk, konflikter, hetsiga diskussioner och rena smutskastningar medlemmar emellan. Många har skett i chatten men bråken kan uppkomma överallt.
Ibland är det helt sjuka saker som folk börjar tjafsa över. Låt oss ta ett exempel från ganska nyligen. Diskussion om var man gillar att köpa kläder pågår i chatten, helt fridfullt. Ett stall, jag har helt glömt vilket, berättar att hen ofta får köpa kläder på barnavdelningen. Upprörande? Knappast. Några sekunder senare säger ett annat stall att det var taskigt sagt. Varför det var taskigt är otydligt, det är ju lika tråkigt för de som inte kan köpa på barnavdelningen och för de som inte kan köpa på vuxenavdelningen...
Nå. någon eller några säger emot: "Det var inte taskigt! Hoppa inte på den och den!" Blabla... You know the drill. Okej, här kunde det tagit slut men då tar diskussionen YTTERLIGARE en vändning! Någon försvarar den som uttalade sig om taskighet i första vändan! "HÖRNI! Sluta hoppa på XX! Hen får tycka att det var taskigt om hen vill! Blabla..."
Alltså.... Förlåt men jag måste bara finna detta som lite smått roande. Det är helt enkelt mest roligt. Menmen... Förlåt, jag ska skärpa mig. Jag har fått lite kritik om att jag är lite dryg och lite översittaraktig av mig, jag ska försöka sluta. Men med detta exempel så vill jag ge dig som läser detta lite perspektiv. Titta lite på situationen lite som från avstånd. Vad hände egentligen?
Ytterst lite. En förflugen kommentar som mest var konstig och genast kastade sig folk in. Vad ska jag som crew göra i såna här situationer? Hur ska jag reda upp det? Jag menar, tänk dig att behöva motivera en spärr med att "Det började med att vi pratade barnkläder och det var taskigt..."
Doesn't work. Ibland leder liknande löjliga bråk till att jag måste gå in och ställa ultimatum såsom att "den av er som bråkar som skriver till den andra igen spärras!"
Det är inte sådan jag vill vara så om du inte gör mig inte till en sån så blir jag glad, tack.
I alla fall. Under alla mina år har jag nog varit med och löst otaliga tjafs, bråk, konflikter, hetsiga diskussioner och rena smutskastningar medlemmar emellan. Många har skett i chatten men bråken kan uppkomma överallt.
Ibland är det helt sjuka saker som folk börjar tjafsa över. Låt oss ta ett exempel från ganska nyligen. Diskussion om var man gillar att köpa kläder pågår i chatten, helt fridfullt. Ett stall, jag har helt glömt vilket, berättar att hen ofta får köpa kläder på barnavdelningen. Upprörande? Knappast. Några sekunder senare säger ett annat stall att det var taskigt sagt. Varför det var taskigt är otydligt, det är ju lika tråkigt för de som inte kan köpa på barnavdelningen och för de som inte kan köpa på vuxenavdelningen...
Nå. någon eller några säger emot: "Det var inte taskigt! Hoppa inte på den och den!" Blabla... You know the drill. Okej, här kunde det tagit slut men då tar diskussionen YTTERLIGARE en vändning! Någon försvarar den som uttalade sig om taskighet i första vändan! "HÖRNI! Sluta hoppa på XX! Hen får tycka att det var taskigt om hen vill! Blabla..."
Alltså.... Förlåt men jag måste bara finna detta som lite smått roande. Det är helt enkelt mest roligt. Menmen... Förlåt, jag ska skärpa mig. Jag har fått lite kritik om att jag är lite dryg och lite översittaraktig av mig, jag ska försöka sluta. Men med detta exempel så vill jag ge dig som läser detta lite perspektiv. Titta lite på situationen lite som från avstånd. Vad hände egentligen?
Ytterst lite. En förflugen kommentar som mest var konstig och genast kastade sig folk in. Vad ska jag som crew göra i såna här situationer? Hur ska jag reda upp det? Jag menar, tänk dig att behöva motivera en spärr med att "Det började med att vi pratade barnkläder och det var taskigt..."
Doesn't work. Ibland leder liknande löjliga bråk till att jag måste gå in och ställa ultimatum såsom att "den av er som bråkar som skriver till den andra igen spärras!"
Det är inte sådan jag vill vara så om du inte gör mig inte till en sån så blir jag glad, tack.
Jag vill ta upp ett till exempel som jag stött på. Det handlade om två stall som tjafsade via mejl, HB-inlägg och Fotogalleriet.
Jag vet inte hur det började men jag kunde se hur det såg ut just nu och jag gjorde en bedömning av situationen. Ett av stallen verkade vara relativt ungt, alltså en medlem som ännu inte var tonåring, säkert inte mer än kanske 10 år gammal. Det andra stallet var äldre och mer erfaren. Det äldre stallet hade lagt ut delar av deras konversation som "bevis" på att det yngre stallet var taskigt i sitt FG.
Nå. Efter att ha sett detta så valde jag att mejla till det äldre stallet. Jag hade en enkel begäran: Visa hur stor och bra du är genom att stå över så låg smutskastning. Ta bort "bevisen" och låt helt enkelt bli att skriva mer med det yngre stallet.
Det tycker jag är en relativt rimlig lösning när det mesta verkar ha gått ut på att de sa att den andra var dum och att de ansåg att varandras bilder var fula. Men nej, det var inte så enkelt. Det äldre stallet ansåg att det var orättvist, att jag bara bestraffade henne och att jag "tillät" det yngre stallet att uppföra sig hur som helst.
Helt plötsligt var det mitt fel... :P
Nej, men skämt å sido. Jag begärde samma sak av det yngre stallet, dock i mer direkta ordalag. Att den personen lovade att helt sluta kontakta stallet och inte skriva något mer.
Tillslut, efter ett flertal mejl till båda där det mesta från deras sida handlade om vad DEN ANDRA gjort fel, och från min sida om att DE SJÄLVA skulle ta ansvar för vad de gjort fel, så lugnade det ner sig och jag slapp spärra eller radera någon för något liten skitsak, rent ut...
Med det vill jag säga att jag önskar att du är den större personen i sammanhanget. Såklart är det aldrig acceptabelt att vara elak mot någon annan men DET GER DIG INGEN RÄTT att vara lika elak tillbaka. Om du vill anmäla till crew att någon varit taskig mot dig så se till att det är rent framför din matta INNAN du börjar sopa hos andra. Alltså se till att DU uppträtt schysst innan du kommer till mig och klagar. Hur ska jag hantera en anmälan som börjar "Det började med att hon var taskig tillbaka..."
Var ditt bästa jag.
/Mitt bästa Acro.
Jag vet inte hur det började men jag kunde se hur det såg ut just nu och jag gjorde en bedömning av situationen. Ett av stallen verkade vara relativt ungt, alltså en medlem som ännu inte var tonåring, säkert inte mer än kanske 10 år gammal. Det andra stallet var äldre och mer erfaren. Det äldre stallet hade lagt ut delar av deras konversation som "bevis" på att det yngre stallet var taskigt i sitt FG.
Nå. Efter att ha sett detta så valde jag att mejla till det äldre stallet. Jag hade en enkel begäran: Visa hur stor och bra du är genom att stå över så låg smutskastning. Ta bort "bevisen" och låt helt enkelt bli att skriva mer med det yngre stallet.
Det tycker jag är en relativt rimlig lösning när det mesta verkar ha gått ut på att de sa att den andra var dum och att de ansåg att varandras bilder var fula. Men nej, det var inte så enkelt. Det äldre stallet ansåg att det var orättvist, att jag bara bestraffade henne och att jag "tillät" det yngre stallet att uppföra sig hur som helst.
Helt plötsligt var det mitt fel... :P
Nej, men skämt å sido. Jag begärde samma sak av det yngre stallet, dock i mer direkta ordalag. Att den personen lovade att helt sluta kontakta stallet och inte skriva något mer.
Tillslut, efter ett flertal mejl till båda där det mesta från deras sida handlade om vad DEN ANDRA gjort fel, och från min sida om att DE SJÄLVA skulle ta ansvar för vad de gjort fel, så lugnade det ner sig och jag slapp spärra eller radera någon för något liten skitsak, rent ut...
Med det vill jag säga att jag önskar att du är den större personen i sammanhanget. Såklart är det aldrig acceptabelt att vara elak mot någon annan men DET GER DIG INGEN RÄTT att vara lika elak tillbaka. Om du vill anmäla till crew att någon varit taskig mot dig så se till att det är rent framför din matta INNAN du börjar sopa hos andra. Alltså se till att DU uppträtt schysst innan du kommer till mig och klagar. Hur ska jag hantera en anmälan som börjar "Det började med att hon var taskig tillbaka..."
Var ditt bästa jag.
/Mitt bästa Acro.
Var är moralen?
Detta inlägg syftar på det fusk som pågick på hemsidan med utställningen som fanns där.
Var är moralen? Det är min stora fråga i dagens nummer. Med moral menar jag när man väljer att följa den inre rösten som pekar en rätt istället för att ta genvägen som visserligen inte är spärrad men som ändå är en smula skum.
Var är din inre röst när du gör 10 nya stall och flyttar runt dina djur på dem för att vinna utställningen? Du säljer runt dem för 11 sp för att du ska kunna ha så många som möjligt med. Känns det rätt?
"Vaddå??? Det är ju ETT PER STALL! Duuuuhhhh!"
Så det gör det moraliskt försvarbart? Tror du att skaparna av Stallet.se verkligen tänkte: "Ahh... Men ett per stall så kan ju varje person skaffa sig 10 olika stall och krångla med. Det blir bra!" Nej, det är ju uppenbart. De tänkte EN person + ETT stall + ETT djur i utställningen = rättvist för alla.
Jag förstår inte att du behöver ha det skrivet på näsan för att förstå att det inte är okej. Har du inte förstått att tidelag är dåligt och omoraliskt, trots att det är lagligt? Bara för att du kan böja reglerna att passa just dig, innebär det inte att du SKA göra det.
Jag vill diskutera vad du roffrar åt dig: Okej. Om vi förutsätter att ALLA djur i utställningen har precis lika stor chans att vinna (vilket vi i vet inte stämmer i praktiken) så kan vi räkna lite på det både vad det gäller chans att vinna, SP att vinna och andelen god stämning och god kamratskap man vinner och förlorar.
För enkelhetens skull så säger vi att vi har 100 medlemmar som har med ett djur var i utställningen. Det blir 1% chans (i teorin) att vinna och 3% chans att få rosett. Du har 3% chans att vinna tillbaka dina 15 sp som du har lagt ut och mycket mer. Ändå rätt okej chanser.
Var är din inre röst när du gör 10 nya stall och flyttar runt dina djur på dem för att vinna utställningen? Du säljer runt dem för 11 sp för att du ska kunna ha så många som möjligt med. Känns det rätt?
"Vaddå??? Det är ju ETT PER STALL! Duuuuhhhh!"
Så det gör det moraliskt försvarbart? Tror du att skaparna av Stallet.se verkligen tänkte: "Ahh... Men ett per stall så kan ju varje person skaffa sig 10 olika stall och krångla med. Det blir bra!" Nej, det är ju uppenbart. De tänkte EN person + ETT stall + ETT djur i utställningen = rättvist för alla.
Jag förstår inte att du behöver ha det skrivet på näsan för att förstå att det inte är okej. Har du inte förstått att tidelag är dåligt och omoraliskt, trots att det är lagligt? Bara för att du kan böja reglerna att passa just dig, innebär det inte att du SKA göra det.
Jag vill diskutera vad du roffrar åt dig: Okej. Om vi förutsätter att ALLA djur i utställningen har precis lika stor chans att vinna (vilket vi i vet inte stämmer i praktiken) så kan vi räkna lite på det både vad det gäller chans att vinna, SP att vinna och andelen god stämning och god kamratskap man vinner och förlorar.
För enkelhetens skull så säger vi att vi har 100 medlemmar som har med ett djur var i utställningen. Det blir 1% chans (i teorin) att vinna och 3% chans att få rosett. Du har 3% chans att vinna tillbaka dina 15 sp som du har lagt ut och mycket mer. Ändå rätt okej chanser.
Okej. Nu säger vi att 10 av de 100 personer bestämmer sig för att ha med 10 djur var och skapar nya stall. (Ja, jag vet, lite överdrivet men enkelt att räkna på.) Det innebär att det är 90 personer som har 1 djur med var och sedan 100 djur som alla tillhör 10 personer.
(Är det bara jag som får deja vu på det här? Lite som när adeln ägde hela Sverige...)
Utställningen innehåller då 190 djur men mer än 50% av djuren ägs av 10% av sidans medlemmar. Hur rättvist är det?
"Vaddå? Jag har ju betalat för det!"
Mhm... Fin moral du har. Solidariskt. Är det så du lever i ditt liv? Betalar du för att bara du ska ha det bättre? Betalar du för att du ska ha större chans att få bra betyg? Betalar du för att du ska lottas fram som Lucia? Har du ett omvänt hungerspel i ditt liv där du betalar för att ha så många lotter som möjligt för att få det som egentligen, såklart, ska delas rättvist?
"Men alla gör det!" Nej. Alla gör inte det. Jag gör inte det och framförallt så gör inte de små stallen det! De som inte har 150 sp att slänga i sjön på att ställa ut 10 olika djur. Kul att du tar saken i egna händer och försämrar chanserna för att de ska vinna ännu mer. Kul...
100 djur med 10 personer som äger dem... Det innebär att var och en av de 90 personer som har 1 djur var i utställningen bara har hälften så stor chans som de hade tidigare att vinna. Jag med mitt enda djur har ynka 0,52% chans att få förstaplatsen och 1,57% chans att få rosett överhuvudtaget. De med 10 djur har gett sig själva 5,2% chans att vinna.
Var gång du sneddar genom gråzonen för att öka DINA chanser att vinna så stjäl du från någon annans lilla chans att få lyckas och i 90% av fallen är det de personerna som redan är utsatta som du stjäl ifrån.
Varsågod. Det var dagens moralkaka. Hoppas den smakar.
/Acro
(Är det bara jag som får deja vu på det här? Lite som när adeln ägde hela Sverige...)
Utställningen innehåller då 190 djur men mer än 50% av djuren ägs av 10% av sidans medlemmar. Hur rättvist är det?
"Vaddå? Jag har ju betalat för det!"
Mhm... Fin moral du har. Solidariskt. Är det så du lever i ditt liv? Betalar du för att bara du ska ha det bättre? Betalar du för att du ska ha större chans att få bra betyg? Betalar du för att du ska lottas fram som Lucia? Har du ett omvänt hungerspel i ditt liv där du betalar för att ha så många lotter som möjligt för att få det som egentligen, såklart, ska delas rättvist?
"Men alla gör det!" Nej. Alla gör inte det. Jag gör inte det och framförallt så gör inte de små stallen det! De som inte har 150 sp att slänga i sjön på att ställa ut 10 olika djur. Kul att du tar saken i egna händer och försämrar chanserna för att de ska vinna ännu mer. Kul...
100 djur med 10 personer som äger dem... Det innebär att var och en av de 90 personer som har 1 djur var i utställningen bara har hälften så stor chans som de hade tidigare att vinna. Jag med mitt enda djur har ynka 0,52% chans att få förstaplatsen och 1,57% chans att få rosett överhuvudtaget. De med 10 djur har gett sig själva 5,2% chans att vinna.
Var gång du sneddar genom gråzonen för att öka DINA chanser att vinna så stjäl du från någon annans lilla chans att få lyckas och i 90% av fallen är det de personerna som redan är utsatta som du stjäl ifrån.
Varsågod. Det var dagens moralkaka. Hoppas den smakar.
/Acro