acropol.blogg.se

Welcome... För alla er som gillade vad jag skrev i Acro says och fortfarande vill höra mina tankar om livet. Här kommer en del av de numren publiceras igen innan jag börjar skriva nytt. Enjoy!

Panik och lurendrejeri!

Publicerad 2013-05-04 22:15:02 i Stallet.se,

Angående de "hackningar" som var vanligt förekommande på Stallet.se...
 
Hej.
Ja, nu kan ni ju börja med att bli arga och upprörda med mig. Klara? Okej. Jag tänker nämligen hävda att i minst 90% av fallen då ett stall är hackat så är det ingen större grej.

Skulle du tycka synd om mig ifall jag tog och hejdade en främling på stan och sa att den kan få låna min bil och dator några timmar om hen vill och jag sedan fick både min bil och dator stulna? Om jag lämnade mitt hus med nyckeln under blomkrukan och en stor pil riktad mot var den ligger, är det synd om mig sen? Om jag lämnar min plånbok på bordet på mcDonalds obevakad när jag går på toa, är det fruktansvärt synd om mig då den sen är borta?

Nej. Du hade skrattat åt mig. Du hade tyckt att jag var allt jäkligt korkad, närmast en idiot som gjort så korkade saker som gett iväg mina värdesaker så lätt. Så... Varför får jag inte skratta åt dig?

Nu har vi då pratat om verkligheten men... Var skiljer sig stallet.se sig ifrån verkliga världen? De du pratat med, de som sitter där på andra sidan nätverket, du känner inte dem. De facto. Några kanske du tror du känner på riktigt men det går aldrig att säga vad som är sant och vad som är påhittat. Så när du ger ditt lösenord till din internetkompis skrattar jag lika högt åt dig som du skrattar åt mig när jag lämnar min plånbok framme.

"AAAAAAHHHH! JAG ÄR HACKAD!" Ehm... Nej? Det är ju att missbrukar ordet lite. Din "inneboende", den du har gett lösenordet till, har gjort saker på ditt stall. Det är faktiskt stort när inte ens mot reglerna. Det är förbjudet att försöka lura av folk lösenord men det är helt okej att ta emot lösenord som skickas till en. 

Så var inte dum! Ge inte ut ditt lösenord. Finito.

Det där står för vad jag uppskattar till ca 30% av "hackningar" på stallet. De övriga då?

Jaha... Jo, det är dehär: "AHHHHHH! Jag är hackad!! (Hehe... nu ska jag minnsann få uppmärksamhet!) Åhhh... Alla mina sp är stulna! Buhu! min rosett! (Nå? Nå? När ska ni börja samla ihop sp till mig då?)" Ja, helt enkelt någon som fejkar en hackning. Det är tyvärr så att merparten av de hackningarna som man hör om i chatten och gnägg helt enkelt är påhittade av folk som behöver uppmärksamhet. Det kan till och med vara värt att radera sitt stall. Om man först låtsas vara en hackare och säljer sina djur, flyttar över spna till ett nytt stall och sedan raderar så har man ju alla sina spn kvar. Därefter förlitar man sig på medlemmarnas sympati, insamlingar, folk som ger tillbaka djuren till en...

Ja, ni ser. Nu är ni arga på mig va? Ja, jag anade det. Men det är såhär det ser ut bakom alla stora ord. Som Crew får jag ibland veta vad som verkligen har skett då support har spårat någons hackade stall. Alltför ofta är det de två scenariona ovan som återkommer. 

Förstår ni då varför jag som Crew inte blir speciellt upprörd eller förtvivlad då jag får höra om någon som blivit hackad? Du kan beskylla mig för att vara känslokall och nästan taskig men tänk efter själv. För många här på stallet har ropat "VARGEN KOMMER!" så nu ska det till en hel jäkla vargflock för att jag ska bry mig. 

Och de som blir hackade på riktigt? Nej. En försvinnande liten del. Sådär en promille kanske? Ni säger att det är jättelätt att hitta hackningsprogram via internet och jag säger att gör ni det så hittar vi er och polisanmäler. Så enkelt är det. Du blir inte hackad och om du hackar på riktigt så kan support spåra dig och det blir polisanmälan. 

Förstått? Så lev och ha det gott. Hoppas du får en trevlig dag här bland alla fantastiska människor och fina stall!

Peace!
/Acro

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela