Att hata skolan!
Okej. Jag kanske ska börja med att säga att jag är partisk. Högst partisk. Jävig är också ett ord som passar in.
Varför? Ehm... Jag har alltid gillat skolan. Jag har alltid haft jättelätt för alla ämnen, jag har aldrig varit i närheten av ett IG ens på ett prov... En gång under de första 12 åren jag gick i skolan skrev jag G på ett prov. Annars var mitt snitt MVG. Jag är partisk. Skolan passar mig.
Jag är jävig också för jag sitter med i personalrummen numera. Jag är din vikarie och din framtida lärare. Jag är med i lärarlagen och planerar dina lektioner och prov.
Fast... Samtidigt. Denna dubbla roll, den där jag är någonstans mellan lärare och elev ger mig en unik position att berätta om båda sidorna. Jag tänker nu ställa en fråga och sedan ge mitt svar. Svaret är personlig och inte hugget i sten.
Varför finns skolan? Ett cyniskt sätt att se på det är för att hålla ordning på ungdomen. Faktum är att det var ett av syftena när folkskolan startades för 170 år sedan. Arbetarnas barn sprang runt på gatorna och ställde till med ofog. Med lite skolgång så fanns det i alla fall någon som höll koll på dem!
Idag är det inte riktigt så. Idag är det snarare den enda vägen till ett jobb. För 100 år sedan räckte grundläggande kunskaper i läsning och räkning för att arbeta som vaktmästare eller fabriksarbetare. Idag behöver du minst gymnasiet för i princip ALLA jobb. Så ser det ut. Välkommen till verkligheten.
Du kan hata verkligheten. Du kan hata skolan och spy galla över lärarna och deras idiotiska läxor men... Spyr du på rätt personer?
Nej. Det finns någon som heter Skolverket som bestämmer vad som ska ingå i undervisningen i svenska skolan. Lärarna har kursplaner där det står vad du ska lära dig. Det är inte förhandlingsbart. I ämnet svenska så måste du kunna redogöra för olika litterära epoker, du måste kunna bygga upp en argumentation och förstå att det finns olika sorters texter. Läraren är bunden av de här ramarna.
Sedan är det förstås fritt att utforma undervisningen på olika sätt för lärarna. Om man ska ha uppsatser eller prov, om man ska ha grupparbeten eller enskilda presentationer.
Varför? Ehm... Jag har alltid gillat skolan. Jag har alltid haft jättelätt för alla ämnen, jag har aldrig varit i närheten av ett IG ens på ett prov... En gång under de första 12 åren jag gick i skolan skrev jag G på ett prov. Annars var mitt snitt MVG. Jag är partisk. Skolan passar mig.
Jag är jävig också för jag sitter med i personalrummen numera. Jag är din vikarie och din framtida lärare. Jag är med i lärarlagen och planerar dina lektioner och prov.
Fast... Samtidigt. Denna dubbla roll, den där jag är någonstans mellan lärare och elev ger mig en unik position att berätta om båda sidorna. Jag tänker nu ställa en fråga och sedan ge mitt svar. Svaret är personlig och inte hugget i sten.
Varför finns skolan? Ett cyniskt sätt att se på det är för att hålla ordning på ungdomen. Faktum är att det var ett av syftena när folkskolan startades för 170 år sedan. Arbetarnas barn sprang runt på gatorna och ställde till med ofog. Med lite skolgång så fanns det i alla fall någon som höll koll på dem!
Idag är det inte riktigt så. Idag är det snarare den enda vägen till ett jobb. För 100 år sedan räckte grundläggande kunskaper i läsning och räkning för att arbeta som vaktmästare eller fabriksarbetare. Idag behöver du minst gymnasiet för i princip ALLA jobb. Så ser det ut. Välkommen till verkligheten.
Du kan hata verkligheten. Du kan hata skolan och spy galla över lärarna och deras idiotiska läxor men... Spyr du på rätt personer?
Nej. Det finns någon som heter Skolverket som bestämmer vad som ska ingå i undervisningen i svenska skolan. Lärarna har kursplaner där det står vad du ska lära dig. Det är inte förhandlingsbart. I ämnet svenska så måste du kunna redogöra för olika litterära epoker, du måste kunna bygga upp en argumentation och förstå att det finns olika sorters texter. Läraren är bunden av de här ramarna.
Sedan är det förstås fritt att utforma undervisningen på olika sätt för lärarna. Om man ska ha uppsatser eller prov, om man ska ha grupparbeten eller enskilda presentationer.
Jag tror att skolan är bra och dålig. Bra, för du behöver hjälp att utveckla din tankeverksamhet. Skolan ger dig verktyg att använda för att lära DIG mer saker själv. Hade du lärt dig läsa och skriva så bra som du gör idag utan skolan? Knappast. Bra för den ger dig (förhoppningsvis, kanske. någorlunda) samma möjligheter som alla andra unga i Sverige. Dåligt för den tar hand om dig. Den månar om dig, den ringer dig, den tjatar på dig och grälar på dig om du inte sköter ditt skolarbete.
Jag har sett för mycket daltande. Var går gränsen mellan att man hjälper dig som elev och när man bara låter eleven slippa undan och lata sig? Jag vet inte. "Kan (Vill) du inte lämna in uppsatsen nu? Det gör inget. Lämna in nästa lektion då! (Eller nästa därpå. Eller den i nästa vecka. Eller nästa månad går. Tja... Ehm... Hela året faktiskt...)
Som lärare måste man göra allt för att eleverna ska lyckas men på samma gång skämmer man bort eleverna så att hela deras världsbild blir förvriden. Det finns INGEN arbetsgivare som skulle acceptera att en anställd gled in en halvtimme försent varje dag och sköt om deadlines på arbetsprojekt en månad eller två, allt efter eget behag.
På universitet har du en deadline och det är den som gäller för inlämning av hemtentor och skrivuppgifter. Om du inte lämnar in i tid är du underkänd på kursen och måste skriva en omtenta som kan vara 3 månader senare. Om du blir underkänd på kursen kan det hända att du inte får läsa vidare på nästa termin. Det kan hända att du inte lyckas ta tillräckligt mycket poäng under den terminen och helt plötsligt står CSN och knackar på dörren. CSN undrar vad man gjort under terminen och vill ha tillbaka pengarna man har lånat av dem. Nu.
Du är i ett system. Ett svenskt utbildningssystem. Hatar du det? Det bästa du kan göra då är att ta dig an det med all din kraft. Gå klart skolan, skaffa dig alla redskap du kan få, höga betyg, stora kunskaper. Det är enbart med de verktygen du kan förändra skolan. Lär känna din fiende och förändra skolan inifrån.
Jag väntar dig. Om 2½ år är jag färdig gymnasielärare. Jag hoppas vi möts så vi kan finna ett sätt att vända på trenden, ge eleverna lusten att lära igen.
/Acro-som-tror-på-kunskapen.
Jag har sett för mycket daltande. Var går gränsen mellan att man hjälper dig som elev och när man bara låter eleven slippa undan och lata sig? Jag vet inte. "Kan (Vill) du inte lämna in uppsatsen nu? Det gör inget. Lämna in nästa lektion då! (Eller nästa därpå. Eller den i nästa vecka. Eller nästa månad går. Tja... Ehm... Hela året faktiskt...)
Som lärare måste man göra allt för att eleverna ska lyckas men på samma gång skämmer man bort eleverna så att hela deras världsbild blir förvriden. Det finns INGEN arbetsgivare som skulle acceptera att en anställd gled in en halvtimme försent varje dag och sköt om deadlines på arbetsprojekt en månad eller två, allt efter eget behag.
På universitet har du en deadline och det är den som gäller för inlämning av hemtentor och skrivuppgifter. Om du inte lämnar in i tid är du underkänd på kursen och måste skriva en omtenta som kan vara 3 månader senare. Om du blir underkänd på kursen kan det hända att du inte får läsa vidare på nästa termin. Det kan hända att du inte lyckas ta tillräckligt mycket poäng under den terminen och helt plötsligt står CSN och knackar på dörren. CSN undrar vad man gjort under terminen och vill ha tillbaka pengarna man har lånat av dem. Nu.
Du är i ett system. Ett svenskt utbildningssystem. Hatar du det? Det bästa du kan göra då är att ta dig an det med all din kraft. Gå klart skolan, skaffa dig alla redskap du kan få, höga betyg, stora kunskaper. Det är enbart med de verktygen du kan förändra skolan. Lär känna din fiende och förändra skolan inifrån.
Jag väntar dig. Om 2½ år är jag färdig gymnasielärare. Jag hoppas vi möts så vi kan finna ett sätt att vända på trenden, ge eleverna lusten att lära igen.
/Acro-som-tror-på-kunskapen.