Är jag otrevlig? Projicerar du dina känslor på mig?
I det här numret tänkte jag reda ut ett missförstånd som ofta sker när jag kommunicerar här på stallet.se. Är ni redo? Här kommer det:
Jag är inte sur.
Hur kan detta vara ett ständigt återkommande missförstånd?
Framförallt sker det då jag, i min egenskap av Crew-medlem, får en fråga som jag ska besvara. Låt oss säga att frågan är:
"Mitt stall har blivit stulet, kan du ta tillbaka det?"
På en sådan fråga skulle jag skriva något som "Hej. Tyvärr kan jag som crew inte åtgärda stulna stall utan du får vända dig till support för hjälp. /Acro" Och det är här det går snett...
FÖR HERRE MIN SKAPARE! JAG HAR INGEN SMILEY!!!! Stoppa pressarna! Man kan ju inte skriva utan att använda stora mängder kolon och paranteser!!!
Tänk dig själv om du vände dig till polisen och anmälde att din cykel var stulen, okej? Skulle du bli nöjd om du fick "Tråkigt! Vi får väl leta. ;);););)" tillbaka? Nej, förmodligen inte. Du vill inte ha smileys i brev från myndigheter. Är det en seriös fråga så vill du ha ett seriöst svar.
Jag ger seriösa svar. När du kommer och frågar mig något så tar jag det på allvar. I det första svaret kommer du med största sannolikhet inte få en smiley utan ett helt neutralt mejl utan känslor. Sedan kan man fundera vidare på detta...
Jag är inte sur.
Hur kan detta vara ett ständigt återkommande missförstånd?
Framförallt sker det då jag, i min egenskap av Crew-medlem, får en fråga som jag ska besvara. Låt oss säga att frågan är:
"Mitt stall har blivit stulet, kan du ta tillbaka det?"
På en sådan fråga skulle jag skriva något som "Hej. Tyvärr kan jag som crew inte åtgärda stulna stall utan du får vända dig till support för hjälp. /Acro" Och det är här det går snett...
FÖR HERRE MIN SKAPARE! JAG HAR INGEN SMILEY!!!! Stoppa pressarna! Man kan ju inte skriva utan att använda stora mängder kolon och paranteser!!!
Tänk dig själv om du vände dig till polisen och anmälde att din cykel var stulen, okej? Skulle du bli nöjd om du fick "Tråkigt! Vi får väl leta. ;);););)" tillbaka? Nej, förmodligen inte. Du vill inte ha smileys i brev från myndigheter. Är det en seriös fråga så vill du ha ett seriöst svar.
Jag ger seriösa svar. När du kommer och frågar mig något så tar jag det på allvar. I det första svaret kommer du med största sannolikhet inte få en smiley utan ett helt neutralt mejl utan känslor. Sedan kan man fundera vidare på detta...
Om jag skriver utan känslor i svaret, var kommer det otrevliga ifrån då? Det kommer inte från mig så det måste komma från dig. Du tycker att jag borde vara arg så du bestämmer att jag är det. Du är själv irriterad över ditt stulna stall så du antar att jag är det också... Du för över dina känslor på mina ord.
Är det jag som är otrevlig då?
Jag tycker vi ska utföra ett test, okej? Harkla dig lite och säg sedan detta högt och snabbt och tänk på hur din mamma låter när hon är irriterad på dig: "Jag kan inte hjälpa dig med stulna stall."
grinigt va?
Pröva då samma mening fast tänk dig att du ligger i sängen och din pappa sitter och ska läsa en saga för dig precis som om du var liten igen. Med låg och mjuk stämma säger han precis samma sak... Då blev det plötsligt snäll, uppmuntrande och vänligt...
samma ord. Det är du som sätter röst på mina ord. Du väljer att sätta den irriterade och griniga rösten av en stressad mamma när jag egentligen är den lugna förklarande rösten från din pappa när du var liten.
Jag är inte otrevlig. Du gör mig det. Tänk på det nästa gång du far ut mot en person som har skrivit något här på stallet. ställ dig frågan: vilken röst använde jag när jag läste detta?
:P:P:P:P:P
/Acro
Är det jag som är otrevlig då?
Jag tycker vi ska utföra ett test, okej? Harkla dig lite och säg sedan detta högt och snabbt och tänk på hur din mamma låter när hon är irriterad på dig: "Jag kan inte hjälpa dig med stulna stall."
grinigt va?
Pröva då samma mening fast tänk dig att du ligger i sängen och din pappa sitter och ska läsa en saga för dig precis som om du var liten igen. Med låg och mjuk stämma säger han precis samma sak... Då blev det plötsligt snäll, uppmuntrande och vänligt...
samma ord. Det är du som sätter röst på mina ord. Du väljer att sätta den irriterade och griniga rösten av en stressad mamma när jag egentligen är den lugna förklarande rösten från din pappa när du var liten.
Jag är inte otrevlig. Du gör mig det. Tänk på det nästa gång du far ut mot en person som har skrivit något här på stallet. ställ dig frågan: vilken röst använde jag när jag läste detta?
:P:P:P:P:P
/Acro